Vart är arbetsrätten på väg?

January 29, 2021

I skuggan av coronakrisen övervägs ganska stora förändringar inom arbetsrätten, vilket har orsakat skälvningar inom både politiken och fackföreningsrörelsen.

Bakgrunden är att en LAS-reform trycktes in som en del av den så kallade Januariöverenskommelsen 2019 (”JÖK:en”) mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Socialdemokraterna var måttligt roade, men har tvingats hantera frågan på grund av det knepiga parlamentariska läget. Hur det hela kommer att sluta är i skrivande stund oklart, men man kan se vissa trender i förslagen som har lagts under år 2020.

Arbetsmarknadenscentrala organisationer hade redan före JÖK:ens tillkomst fört samtal om förändringar av anställningsskyddet. JÖK:en innebar att trycket ökade markant på dessa organisationer. Regeringen tillsatte en statlig utredning, ledd av justitierådet Gudmund Toijer, som skulle föreslå lagändringar. Om Svenskt Näringsliv och de stora fackförbunden skulle komma överens om reformer, var det dock politikernas avsikt att hellre gå på deras idéer än på utredningens dito. Samtidigt fungerade utredningen som ett påtryckningsmedel mot organisationerna, i och med att de fick veta vad som kunde hända ifall de inte löste uppgiften själva.

Toijers utredningsbetänkande, SOU 2020:30, presenterades i juni 2020 och innehöll bl a följande:

-         Alla arbetsgivare oavsett storlek ska få undanta upp till fem anställda frånturordningen (”sist in – först ut”) vid uppsägning. Dessutom ska inte facket få bestämma att olika driftsenheter på orten ska läggas ihop inför fastställande av turordningslistor.

-         Om det blir tvist om en uppsägnings giltighet, ska huvudregeln vara att anställningen inte består under tvisteperioden. Om arbetsgivaren har högst femton anställda ska det över huvud taget inte vara möjligt att ogiltigförklara en uppsägning eller ett avskedande enligt LAS. I stället höjs skadestånden vid fel från arbetsgivarens sida.

-         Allmän visstidsanställning (”projektanställning”, tidsbegränsad anställning) som har varat i mer än nio månader ska dels ge företrädesrätt till återanställning, dels ge företrädesrätt till tillsvidare- eller provanställning hos arbetsgivaren medan den allmänna visstidsanställningen fortfarande pågår.

-         Arbetsgivaren blir enligt LAS skyldig att erbjuda sina anställda kompetensutveckling efter viss tid.

Som väntat uteblev entusiasmen från regeringens sida. Vad som sedan hände har emellertid ändrat förutsättningarna radikalt. Plötsligt kom Svenskt Näringsliv och tjänstemannaorganisationen PTK överens om ett paket bestående av både kollektivavtalsregler och förslag på LAS-ändringar. LO sade nej, men i december 2020 anslöt sig ändå de två tunga LO-förbunden Metall och Kommunal till överenskommelsen, efter några justeringar. Överenskommelsen behandlar i stort sett samma frågor som Toijers utredning har tagit upp, men med vissa skillnader:

-         Vad gäller turordningsreglerna föreslås att alla arbetsgivare oavsett storlek ska få undanta tre anställda per driftsenhet. Till detta läggs ganska komplicerade regler för de arbetsgivare som har kollektivavtal, vilket ger ytterligare möjligheter till undantag.

-         Vid tvist om en uppsägnings giltighet ska anställningen inte bestå under tvisteperioden enligt LAS. Ogiltighetsförklaring i domstol ska dock fortfarande vara möjlig.

-         Beträffande visstidsanställningarna vill även arbetsmarknadsparterna att företrädesrätt till återanställning ska infalla efter nio månader. Till skillnad från Toijer-utredningen föreslås ingen företrädesrätt till annan anställning medan visstidsanställningen fortfarande pågår. Däremot en skärpning av reglerna om omvandling till tillsvidareanställning.

-         En ny regel införs som ska tvinga arbetsgivare att tillämpa viss turordning och omställningstid vid sänkning av en anställds sysselsättningsgrad (d v s arbetstid).

-         Vad gäller kompetensutveckling föreslås en modell som innebär att pengar fonderas genom arbetsgivaravgifter och bestämmelser i kollektivavtal, samt att ett nytt statligt studiebidrag införs som kan kombineras med fondpengarna.

Exakt hur det kommer att gå med allt detta är svårt att sia om, eftersom frågan har potential att utlösa en regeringskris. Vi kan dock se vissa mönster, nämligen

1)      att fler undantag från turordningen är att räkna med,

2)      att visstidsanställdas rättigheter i viss mån stärks, och

3)      att regler om utbildning av de anställda är på väg in.

Nu har stridsäpplet åter kastats in i riksdagshuset.

Jurist
Ilan Sadé
Jur. kand.
Visa profil
No items found.
Nyhetsbrev

Fyll i din e-postadress nedan för att få vårt nyhetsbrev.

Thank you! Your submission has been received!
Oops! Something went wrong while submitting the form.