Skattelättnader under coronakrisen

Man brukar säga att det finns två saker som är oundvikliga här i livet, det är döden och skatter. De senaste månaderna har dock visat oss att just betalning av skatt i viss mån kan undvikas eller i vart fall skjutas upp. Under den pågående coronakrisen har nämligen Sveriges regering och riksdag bedömt att likvida medel just nu gör mer nytta ute i samhället än hos staten. Eftersom skatt i alla dess former är en av de största och mest betungande kostnaderna för ett företag ska man inte underskatta den likviditetsräddning som de tillfälligt införda åtgärderna kan ge – om man förstår vad de innebär och när det kan vara läge att ansöka om dem.

Bestämmelsen om sänkta arbetsgivaravgifter är en relativt långtgående åtgärd som har satts in, och som inte innebär någon form av återbetalning. Respiten gäller från mars till och med juni 2020 och de löner som betalas ut under dessa månader och innebär att arbetsgivaren enbart betalar in 10,21 % i avgifter. Sänkningen får gälla för max 30 anställda och enbart för löneunderlag på 25 000 kr. På lön som överstiger detta belopp utgår ordinarie arbetsgivaravgifter på 31,42 %.

Du som arbetsgivare kan få en minskad kostnad på ca 21 000 kr per anställd om du ansöker för hela perioden. Åtgärden är tillgänglig för alla företag med anställda och det finns inga andra kriterier som måste uppfyllas för att kunna ta del av kakan.

Även enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag får motsvarande skattelättnad på egenavgifter. Betalning sker med endast 10,25% istället för ordinarie 28,97% och sänkningen utgår på överskott upp till och med 100 000 kr. För att ta del av skattelättnaden nu under 2020 kan en ändrad preliminärdeklaration lämnas in till Skatteverket. Överbetald preliminärskatt för mars månad kommer då att återbetalas och kravet på inbetalningar för april, maj och juni sänks.

En korrigering av debiterad preliminär skatt är även något som företag kan använda sig av om resultatet för 2020 förväntas bli negativt eller i vart fall betydligt lägre än tidigare uppskattningar. Om en ny preliminär inkomstdeklaration skickas in baserat på den nya prognosen så sänks inbetalningarna för resterande månader under räkenskapsåret för att bättre spegla den nya verkligheten. Om företaget beräknas gå med förlust återbetalas den redan inbetalda skatten ut och resterande månadsinbetalningar sänks till 0 kr. Detta kan underlätta en hel del för ett företag som för tillfället kämpar med sina betalningar varje månad.
Vid förväntad förlust under året kan avsättning till periodiseringsfond för 2019 vara en idé som är värd att fundera på. Skatteverket har nämligen höjt maxbeloppet för avsättning till en miljon det året vilket medför en större möjlighet för resultatutjämning och minskad skatt. Avsättningen kan ske i samband med årets deklarationstillfälle, eller via omprövning vid senare tillfälle. En viss försiktighet måste dock alltid tas när man hanterar periodiseringsfonder då det trots allt rör sig om en obetald skatteskuld där beloppet inte är fastställt. Det är samma återföringsregler som gäller, så återföring till beskattning måste ske senast år 2026.

Slutligen ska nämnas de utökade möjligheten att söka anstånd vilket kan ge företag den tillfälliga respit de behöver för att lyckas hålla näsan ovanför vattenytan och bygga upp likviditeten igen. Anståndet som söks måste gälla skatt som hänför sig till perioden januari-september 2020 och den måste vara fastställd. Det går alltså inte att söka anstånd för framtida skatteskulder. Vidare så får ansökan enbart gälla för den skatt som löper på tre månader eller en redovisningsperiod. Ansökan kan göras för högst ett år och kostnadsränta på 1,25 % samt en anståndsavgift på 0,3 % börjar löpa på anståndsbeloppet månaden efter beviljandet.

Sammanfattningsvis kan sägas att de åtgärder som har tagits på skatteområdet kan delas upp i tre olika kategorier, nämligen de som de facto innebär en skattelättnad utan krav på återbetalning (sänkning av arbetsgivaravgifterna), de som kan medföra en skattelättnad beroende på framtida variabler (ändring av prel. inkomstdeklaration, avsättning till ökad p-fond) och de som skjuter fram skattebetalning till dess att krisen förhoppningsvis är över. Alla åtgärder går att nyttja var för sig eller i kombination och är väl värda att undersöka närmare.

LL.M. Malin Levén