Varför ska jag registrera bolagets immateriella tillgångar?

Alla bolag har tillgångar som inte går att ta på, så kallade immateriella tillgångar. Att tillgångarna är immateriella innebär nödvändigtvis inte att de är mindre värdefulla än bolagets fysiska tillgångar. Enligt en studie från Patent- och Registreringsverket utgör de immateriella tillgångarna cirka 80 procent av bolagets värde och ibland till och med mer än så, vilket innebär att de här tillgångarna allt som oftast faktiskt utgör bolagets största värde. En uttänkt strategi avseende det juridiska skyddet för bolagets immateriella tillgångar borde alltså ingå i bolagets långsiktiga affärsplan.

Bland dagens företagare finns en viss medvetenhet om att man kan skydda ett företags immateriella tillgångar. Oftast tänker man då på bolagets namn eller logotyp och att tillgångarna kan skyddas från att otillbörligt användas av andra konkurrerande aktörer. Även om företagare är medvetna om att ett sådant skydd existerar är det inte många som vet hur man erhåller detta skydd eller varför det är viktigt att ha. Det är inte heller många som vet att utöver bolagets särskilda kännetecken innehar de flesta bolag även andra värdefulla immateriella tillgångar vars skydd också bör ses över.

Som ovan nämnts är det inte alltid självklart vilka immateriella tillgångar ett bolag innehar och vilka som går att skydda och det är därför vanligt att ett bolag har värdefulla tillgångar som bolagets representanter inte är medvetna om och som därför också saknar skydd. Det kan till exempel handla om innovationer, varumärken, design eller mönster. Oavsett om du har ett litet eller stort bolag är det viktigt att se till att de här tillgångarna är skyddade. Att bolag satsar på att utveckla och vårda sina immateriella tillgångar kan leda till en högre tillväxt, lönsamhet och utveckling och det är därför viktigt att identifiera bolagets immateriella tillgångar och utveckla en strategi avseende hanteringen för att därefter kunna få ut största möjliga affärsnytta av de värdefulla tillgångarna.

Som företagare kan du ansöka om olika typer av skydd för dina immateriella tillgångar och processen ser olika ut beroende på vilken typ av skydd det är som eftersöks och i vilket land skyddet ska gälla. Det är inte alltid lätt att på egen hand ansöka om skydd och i de allra flesta fall tjänar bolaget på att redan i inledningsfasen ta hjälp av en expert som är van vid att upprätta ansökningar av detta slag. Vi på Nordbro hjälper gärna dig och ditt företag att identifiera era immateriella tillgångar samt att upprätta ansökningar för att ni på bästa sätt ska erhålla skydd för era värdefulla immateriella tillgångar.

LL.M. Martina Vivlund

 

Tre kriterier för en godkänd konkursansökan

Det händer att fordringar inte betalas, ibland trots upprepade påminnelser. Om du dessutom misstänker att din kund är på obestånd kan det vara en idé att agera snabbt för att öka dina chanser att få betalt. Genom att lämna in en konkursansökan i rätt tid har du som oprioriterad borgenär större chans att få utdelning vid den eventuella konkursen. Men det finns anledning att vara försiktig – om du lämnar in en ogrundad konkursansökan riskerar du nämligen att ett skadeståndsanspråk riktas mot dig. För att din konkursansökan ska beviljas måste den uppfylla följande tre kriterier.

Obestånd: Bolaget du överväger att göra en konkursansökan mot måste vara på obestånd – eller “vara insolvent”. Att bolaget är insolvent betyder att det inte kan betala sina skulder, varken nu eller i framtiden. Du kan märka att ett bolag är insolvent på att det ställer in sina betalningar eller att det gjorts ett misslyckat utmätningsförsök de senaste sex månaderna.

Klar och förfallen fordran: Att din fordran är klar betyder att det inte finns någon invändning emot den, fordran är alltså inte bestridd. Om din fordran dessutom är förfallen betyder det att du har rätt att kräva betalning. För att en fordran ska räknas som förfallen måste betalningen utebli minst en vecka efter att du uppmanat gäldenären att betala – först då får du använda fordran som underlag för en konkursansökan.

Betryggande pant eller säkerhet: Om du har en betryggande pant eller säkerhet för din fordran kan du aldrig ansöka om att försätta ett bolag i konkurs – du anses helt enkelt inte löpa någon risk att bli utan betalning. Har du däremot ingen sådan säkerhet för din fordran uppfyller du det sista kriteriet för att göra en konkursansökan. Genom att vara uppmärksam på varningstecknen och känna till kraven som ställs på en konkursansökan ökar du dina chanser att få betalt. Vill du veta mer om vad som gäller vid en konkursansökan eller behöver du hjälp att undersöka om en av dina kunder är på obestånd? Hör av dig till Nordbro så hjälper vi dig.

LL.M. Sara Eriksson

Får en arbetsgivare läsa en arbetstagares e-post?

Arbetsgivaren har rätt att ta del av arbetstagarens arbetsrelaterade e-post. Arbetsgivaren får dock inte läsa arbetstagarens privata e-post på jobbets e-postkonto, såvida det inte finns en stark misstanke om illojalitet eller brottslighet. Föreligger det en stark misstanke om illojalitet eller brottslighet har arbetsgivaren nämligen rätt att läsa även denna mejlkorrespondens. Kontrollen och övervakningen får dock inte utövas i strid med lag eller god sed. Vid bedömningen av om kontrollen strider mot god sed ska en avvägning göras mellan arbetsgivarens intresse av att genomföra kontrollåtgärden och arbetstagarens intresse av att värna om sin personliga integritet. I praktiken blir detta en väldigt svår avvägning. Nedan följer ett exempel på en situation när arbetsgivaren får läsa arbetstagarens privata e-post på jobbets e-postkonto.

I exemplet använder vi arbetstagaren Johan som snart ska sluta på företaget ”X Tekniska AB”. Problemet är att chefen Göran har starka, välgrundade misstankar om att Johan för över en massa data från företagets plattform till eget USB. Det har nämligen visat sig att dokument som finns på den anställdes datorskrivbord, vilka har skapats för ett tag sedan, plötsligt alla har ”X -2018-03-31” som skapandedatum. Detta kan i stort sett bara ha hänt, menar Göran, genom att den anställde har fört över dokument till ett externt minne, men sedan kommit på att han måste ha kvar dem i sin arbetsdator och därför lämnat kopior. Göran vet allt detta eftersom han har rollen som admin på Johans arbetsdator. Göran vill nu läsa Johans e-post på jobbets e-postkonto och undrar vilka mejl han har rätt att läsa. Göran vet att många anställda använder jobbets e-postkonto till att även skicka privata mejl.

1. Har Göran över huvud taget rätt att ha tillgång till den anställdes datorskrivbord på detta sätt? Ja. Här har det inte skett någon integritetskränkning. Vad som finns på Johans skrivbord bör endast vara arbetsrelaterat. Personliga mejlkonton är en annan sak, men detta är ju inget sådant.

2. Om detta nu stämmer, vad gäller? Johan har begått ett klart brott mot lagen om skydd för företagshemligheter genom att föra över listor över t.ex. kundernas samlade beställningshistorik m.m. Johan ska förmodligen gå till konkurrerande verksamhet. Den anställde är skadeståndsskyldig om detta vållar skada, och beloppen kan bli betydande. Dessutom bryter det mot lojalitetsplikten och kan leda till avskedande nu under uppsägningstiden.

I denna situation har Göran även rätt att läsa Johans privata e-postmeddelanden på jobbets e-postkonto då det finns en stark misstanke om illojalitet och brottslighet. Arbetsgivarens intresse att företagshemligheter inte läcker ut till en konkurrent är i denna situation starkare än den anställdes intresse att värna om sin personliga integritet i e-postmeddelanden från företagets e-postkonto.

LL.M. Carl Lindblom

Lär känna din avtalspart och undvik kundförluster

Som obeståndsjurist på Nordbro AB hjälper jag dagligen våra kunder med att kräva in pengar av dåliga betalare. Förr eller senare råkar säkerligen de flesta företagare ut för kundförluster, men det finns åtgärder som kan vidtas för att detta ska undvikas i möjligaste mån.

Först och främst är det viktigt att ta reda på vem din kund är. Det är nämligen inte alltid självklart och det är ofta svårt att utreda i efterhand. Enklast är att be om person- eller organisationsnummer av din kund, då blir det också tydligt om ”Nisse” på ”Nisses Bygg” beställer något för Nisses Bygg AB, Nisse Bygg HB eller kanske Nils Svensson med enskild firma. Det är viktigt att veta om beställningen görs av en privatperson eller för en näringsverksamhets räkning eftersom det avgör vilka lagar och regler som ska tillämpas vid allt från reklamation till preskriptionstid. Avseende näringsverksamhet är det även viktigt att veta vilken bolagsform det är, det påverkar nämligen möjligheten att kräva in betalning, vilket kommer att utvecklas nedan.

Ett korrekt person- eller organisationsnummer underlättar även nästa steg, att ta en kreditupplysning på din blivande kund. Det kan tyckas besvärligt att göra varje gång man får en ny kund, men om det rör sig om ett högt belopp eller en längre affärsrelation som kan vara svår att avsluta, till exempel ett hyresförhållande, är det dock alltid att rekommendera. Visar det sig att kreditupplysningen tyder på dålig betalningsförmåga kan affärsrelationen självklart ändå fortsätta, men försiktighetsåtgärder såsom förskottsbetalning eller borgensåtagande är att föredra. Generellt är det också bra att fakturera ofta, då hinner man reagera tidigt om en kund släpar efter med betalningen.

Som ovan nämnts innebär olika bolagsformer olika möjligheter att kräva betalning. De vanligaste bolagsformerna är enskild firma, handelsbolag/kommanditbolag eller aktiebolag. En enskild firma är registrerad på ett personnummer och den personen är obegränsat betalningsskyldig för alla firmans skulder. Ett handelsbolag ska alltid ha två bolagsmän som är obegränsat ansvariga för bolagets skulder. Kommanditbolag är ett sorts handelsbolag, men med en person (komplementär) som är fullt ansvarig för bolagets skulder och en person (kommanditdelägare) som endast är ansvarig upp till ett visst belopp. Går någon av ovan bolag i konkurs eller avregistreras ska det alltid finnas någon annan fysisk eller juridisk person som betalningsansvar kan utkrävas av. När det gäller aktiebolag är normalt inte ledningen eller ägaren ansvarig för aktiebolagets skulder utan istället finns det ett aktiekapital som fungerar som en säkerhet i bolaget. Endast i särskilda fall kan ledamöter för ett aktiebolag bli personligt ansvariga för bolagets skulder.

Det finns några typer av gäldenärer som vi ofta har utmaningar med att kräva betalning av, nämligen utländska företag- och privatpersoner, filialer, dödsbon samt ideella föreningar. Det kan därför vara bra att vara särskilt uppmärksam när du får en beställning från någon av dessa. Att be om en personlig borgen från beställaren så att det även finns en fysisk person att kräva betalning av är att rekommendera.

När det gäller utländska fysiska och juridiska personer är det i vissa fall inte möjligt att gå vidare till svenska Kronofogden eftersom de inte är behöriga att ta upp ärendet, istället måste ärendet gå via myndigheterna i gäldenärens hemland. När det är möjligt att gå via svenska Kronofogden kan delgivningen bli svår eftersom Kronofogdens delgivningsmän inte kan söka upp någon som befinner sig i utlandet. Även om Kronofogden lyckas med delgivningen kan det bli problem vid nästa steg, nämligen att det ska finnas tillgångar i Sverige för Kronofogden att mäta ut. Det är därför ofta mer effektivt att vända sig direkt till myndigheterna i gäldenärens hemland.

Ett utländskt bolag som bedriver näringsverksamhet i Sverige kan göra det genom att skapa en filial i Sverige. Det kan tyvärr missbrukas genom att en person i Sverige skapar ett aktiebolag utomlands, där det inte krävs något aktiekapital, och därefter skapar en filial i Sverige. Filialer kan vara svåra att delge eftersom det inte alltid framgår vem som kan teckna firman. Om ärendet kommer till utmätning finns det ofta inga tillgångar varken i Sverige eller i landet där bolaget är registrerat. Det finns begränsade möjligheten att kräva personen bakom bolaget på betalning.

När vi hanterar dödsbon handlar det vanligtvis om en person som gör en beställning och därefter avlider. Det händer även att något beställs för ett dödsbos räkning, exempelvis begravningsarrangemang eller flyttstädning. Om Kronofogden ska delge ett dödsbo måste vanligtvis samtliga dödsbodelägare delges och då krävs en kopia på bouppteckning eller dödsboanmälan. Det kan dock ta tid innan bouppteckning eller dödsboanmälan kommer in till skatteverket och blir offentlig, vilket gör att det dröjer innan det är någon idé för oss att skicka ärendet till Kronofogden. När delgivning väl har skett är det tveksamt om det finns några tillgångar kvar i dödsboet.

Gällande ideella föreningar framgår sällan vem som är styrelseordförande och kan teckna föreningen. Delgivningen hos Kronofogden blir därför nästan uteslutande problematisk. Kronofogden vill helst få in ett styrelseprotokoll som är maximalt ett år gammalt, men det är en intern handling och svår att få tag på som utomstående. Ideella föreningar har också sällan några tillgångar av värde om ärendet går till utmätning.

Förhoppningsvis kan ovan tips leda till att en del kundförluster undviks, men tveka inte att höra av er om ni har obetalda kundfakturor. Som kund hos Nordbro har du fri tillgång till vår inkassotjänst och vi hjälper dig med allt från att hitta rätt personnummer och kreditupplysningar till utmätningar hos Kronofogden eller kontakter med konkursförvaltare. I Nordbros inkassotjänst ingår det att skicka inkassokrav till Sverige, Danmark, Norge och Finland och vi kan även hjälpa till att gå vidare till Kronofogdens motsvarighet i dessa länder. Även inom övriga Europa kan vi genom våra samarbetspartners hjälpa till att kräva in betalning.

Jur.kand. Emma Eldrup

 

Lantmäteriet storstädar

Den 1 juli 2013 trädde förnyelselagen i kraft (Svensk Författningssamling Lag (2013:488) om förnyelse av vissa inskrivningar i fastighetsregistret). Lagen berör dig vars fastighet har en rättighet i form av avtalsservitut, nyttjanderätt eller avkomsträtt som beviljats före den 1 juli 1968. För att inskrivningen inte ska falla bort måste du begära förnyelse före den 31 december 2018.

Avtalsservitut
Avtalsservitut tillkommer genom att fastighetsägare träffar ett avtal. Genom inskrivning i fastighetsregistret blir avtalsservitutet offentligt. På lantmäteriets hemsida finns information om hur inskrivningen går till.

Ett servitutsavtal ska förutom fastighetsbeteckningar innehålla uppgifter om upplåtelsens ändamål. Ändamålet kan vara exempelvis att nyttja en väg. I avtalet ska det klart framgå vilken fastighet som är härskande (fastigheten som erhåller en rättighet) och vilken fastighet som är tjänande (fastigheten som upplåter en rättighet). Servituten får begränsas i tid men måste vara ”stadigvarande”. Ett avtalsservitut är giltigt även om det inte skrivs in i fastighetsregistret. Fördelen med inskrivningen är att rättigheten garanteras mot nya ägare av den tjänande fastigheten. Inskrivningen kan också få betydelse vid lantmäteriförrättningar, planläggning och utbyggnad av infrastruktur.

Inskrivningar som inte berörs
Förnyelselagen påverkar inte inskrivningar i form av officialservitut, tomträtt, vattenkraft och vattenreglering. Det kan vara svårt att veta om ett servitut är ett avtalsservitut eller ett officialservitut, men informationen finns att inhämta hos lantmäteriet. Officialservitut bildas vanligtvis genom ett beslut i en lantmäteriförrättning och det är lantmäterimyndigheten som ser till så att rättigheten registreras i fastighetsregistret.

Lagens betydelse
Det kan tyckas märkligt att lantmäteriet, på eget bevåg, har rätt att plocka bort inskrivningar. Men åtgärden har ansetts nödvändig för att rensa ut gamla rättigheter som står i vägen för tids- och kostnadseffektiva lantmäteriförrättningar. Syftet med förnyelselagen är att plocka bort onyttiga inskrivningar men för den som inte uppmärksammar förnyelsekravet kan lagen i värsta fall leda till en rättsförlust.

Inskrivningar som omfattas av förnyelsekravet men som av förbiseende inte förnyas är alltjämt gällande. Det är bara effekten av inskrivningen som faller bort. Det vill säga garantin mot nya ägare av den tjänande fastigheten och synligheten vid lantmäteriförrättningar, planläggning och utbyggnad av infrastruktur. Ett avtalsservitut som varit inskrivet och inte förnyats i tid kan inskrivas på nytt. Den stora skillnaden är att vid förnyelsen görs ingen prövning av avtalets giltighet. Ska en förnyad inskrivning göras efter den 31 december 2018 så kommer lantmäteriet att göra en prövning av avtalets giltighet innan inskrivning kan ske.

Har du frågor om servitut eller vill du kanske upprätta ett servitutsavtal? I så fall kan vi på Nordbro hjälpa dig.

Hillevi Ottosson
Biträdande chefsjurist

Kom ihåg att anmäla verklig huvudman senast den 1 februari 2018

Den 1 augusti 2017 trädde en ny lag om registrering av verklig huvudman i kraft. Lagen är ett direkt resultat av EU:s penningtvättsdirektiv som antogs 2015 och innebär att de flesta företag och föreningar har en skyldighet att anmäla vilken eller vilka fysiska personer som är dess verkliga huvudmän. Anmälan ska göras till Bolagsverket och syftet med lagen är bland annat att, genom ökad insyn i fråga om ägande och kontroll av juridiska personer, bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism.

Skyldigheten att anmäla verklig huvudman omfattar svenska juridiska personer såsom aktiebolag, handelsbolag, bostadsrättsföreningar, ekonomiska föreningar, samfällighetsföreningar etc., utländska juridiska personer som bedriver verksamhet i Sverige samt fysiska personer som har hemvist i Sverige och som förvaltar truster eller liknande juridiska konstruktioner. Undantagna från uppgiftsskyldigheten är bland annat staten, landsting, dödsbon och konkursbon.

Verklig huvudman är den som ytterst äger eller kontrollerar ett bolag. En verklig huvudman kan också vara en person som tjänar på att någon annan agerar för denne. En person kan ha kontroll på olika sätt t.ex. genom att ha mer än 25 procent av rösterna genom aktier, andelar eller medlemskap, alternativt ha rätt att utse eller avsätta mer än hälften av styrelseledamöterna eller motsvarande befattningshavare. Det kan även finnas avtal eller bestämmelse i t.ex. bolagsordningen eller stadgarna som gör att en person är verklig huvudman. Om en person äger eller kontrollerar ett företag eller en förening tillsammans med närstående ska deras kontroll räknas samman. Närstående kan vara maka/make/sambo/registrerad partner och föräldrar och barn och deras makar/sambo/registrerade partner. När det finns en grupp av flera företag, är den verkliga huvudmannen den person som kontrollerar moderbolaget.

Anmälan måste göras senast den 1 februari 2018 för företag och föreningar som var registrerade den 1 augusti 2017. För nystartade företag eller föreningar måste anmäla göras inom fyra veckor. Även i de fall då det inte finns någon verklig huvudman ska en anmäla göras till Bolagsverket. Om anmälan inte görs eller innehåller felaktigheter eller brister får Bolagsverket vid vite (böter) förelägga företaget eller föreningen, verkställande direktör, styrelseledamot eller motsvarande befattningshavare att göra en anmälan eller inkomma med korrekta uppgifter.

En anmälan om verklig huvudman ska göras via e-tjänsten på bolagsverket.se. Anmälan kan göras av företrädare för bolaget eller genom ombud med fullmakt.

Har ni frågor eller funderingar kring registreringen eller vad den nya lagstiftningen innebär för er, är ni välkomna att kontakta oss på Nordbro.

Aff. jur. mag. Linn Tennman

 

GDPR- Vad är det?

GDPR står för General Data Protective Regulation, och är en ny dataskyddsförordning som ska gälla i samtliga EU-länder från och med den 25 maj 2018. GDPR slår fast reglerna för all form av behandling av information som direkt eller indirekt kan knytas till en person. Meningen med den nya lagstiftningen är att skapa ett effektivt skydd av personuppgifter över hela unionen. I samband med att dataskyddsförordningen börjar tillämpas upphör också den snart 20 år gamla personuppgiftslagen (PUL) att gälla.

Det är bara yrkes-eller affärsmässig verksamhet som omfattas av förordningen. Det går alltså även fortsättningsvis bra för dig som privatperson att skriva upp telefonnummer och adresser i din adressbok, både i din papperskalender såväl som i din digitala kalender, utan att detta kommer att regleras genom GDPR. Företag, myndigheter och andra organisationer omfattas däremot av de nya bestämmelserna.

GDPR innebär ett stopp för slentrianmässigt insamlande av personuppgifter, och den som vill lagra en personuppgift måste i framtiden tänka igenom varför man gör det, och vilka personuppgifter det alls finns anledning att samla in. Tänk på att GDPR också omfattar sådan lagring av personuppgifter som rör din egen personal.

Behandlar du personuppgifter måste du kunna svara jakande på frågan: Har du rättslig grund för att samla in personuppgiften och för att lagra denna? Rent generellt kan sägas att behandlingen är laglig när den är nödvändig i samband med avtal eller när det finns en avsikt att ingå ett avtal. Om det finns ett berättigat intresse, till exempel i sådana situationer där den registrerade är kund hos, eller arbetar för, den som samlar in personuppgiften kan detta också utgöra rättslig grund för behandlingen. Ändamålen med insamlingen av personuppgifter måste dock vara tydliga och legitima och ska ha bestämts redan vid den tidpunkt du samlar in personuppgiften.

En annan rättslig grund kan vara att den registrerade i fråga lämnat sitt samtycke till att du behandlar personuppgifter om honom/henne, och till hur företaget tänker använda sig av uppgifterna i framtiden. Till skillnad mot PUL måste ett samtycke från den registrerade vara frivilligt, och ändamålet med hanteringen ska tydligt framgå och vara lättläst. Det ska även vara lika enkelt att återkalla ett samtycke som det var att initialt lämna samtycket. GDPR innebär för privatpersoners del att det till exempel kan bli lättare att undvika direktreklam, antingen genom att man väljer att inte lämna sitt samtycke från första början, eller genom att det ska vara enkelt att återkalla sitt samtycke om man inte längre godtar behandlingen av ens personuppgifter för just det ändamålet.

För att påvisa att dataskyddförordningen följs ska du som hanterar personuppgifter föra register över den behandling som sker under ditt ansvar. Företag är skyldiga att samarbeta med tillsynsmyndigheten (Datainspektionen) och på dennes begäran göra registret tillgängligt för myndigheten.

Nytt är också att den period personuppgifter får lagras begränsas till ett strikt minimum (uppgiftsminimering). Du bör alltså införa tidsfrister för radering, eller för regelbunden kontroll för att säkerställa att personuppgifter inte sparas längre än nödvändigt.

Företaget behöver också skydda personuppgifterna så att obehöriga inte kan få tillgång till dem. Dataskyddsförordningen medför regleringar kring dataskydd och tekniska lösningar för att skydda personuppgifter. De ska behandlas på ett sätt som säkerställer lämplig säkerhet och förhindrar obehöriga tillträde till personuppgifterna och den utrustning som används för behandlingen (inbyggt skydd). I vissa fall föreligger en anmälningsplikt till Datainspektionen inom 72 timmar vid dataintrång eller förlust av data. Företaget bör därför ta fram rutiner för vem på företaget som ska hantera frågor om till exempel en anställd förlorar sin laptop, eller i händelse av dataintrång.

Många av reglerna i GDPR finns redan i PUL men själva inhämtningen av personuppgifter, och även hur de får hanteras under tiden de lagras hos dig, har genom dataskyddsförordningen nu blivit mer strikt reglerat. De nya reglerna är också förenade med risk för mycket höga sanktionsavgifter för den som bryter mot dataskyddsförordningen. Det finns all anledning att redan nu börja inventera och framförallt dokumentera hur just ditt företag samlar in, behandlar och skyddar de personuppgifter som hanteras i verksamheten.

Är det inte redan gjort när jul och nyårshelgerna är över, är det alltså dags för en storstädning av registren. Nu ska PUL: en ut!

Aff. jur. mag. Karin Langlois

 

Två vanligt förekommande problem för hyresvärden vid uppsägning av lokalhyresavtal

Innan vi går in på problemen vill jag först bara nämna några ord om hyresavtalet och hyreslagen. Det som reglerar hyresförhållandet är de villkor som parterna kommit överens om, dvs. hyresavtalet. I nästan samtliga fall har parternas avtal nedtecknats skriftligen. Med det sagt är det också viktigt att veta att det kan finnas begränsningar som inte alltid syns i det skriftliga hyresavtalet. Villkor i hyresavtalet gäller nämligen inte om dessa är sämre för hyresgästen än vad som stadgas i hyreslagen, dvs. jordabalken 12 kap. I vissa fall kan dock hyreslagen frångås, det står då särskilt angivet i lagen att så kan ske. Som tumregel kan dock sägas att hyreslagen står över hyresavtalet i de fall det finns en motsättning mellan avtal och lag och avtalet är till hyresgästens nackdel.

Ett misstag som ofta begås mellan parterna vid träffandet av lokalhyresavtalet, vilket kan vålla bekymmer senare under hyresförhållandet, är den avtalade uppsägningstiden. Inte alltför sällan avtalar parterna att det ska vara en kortare uppsägningstid, t.ex. tre månader. En uppsägningstid på tre månader strider mot vad som anges i lag, där det stadgas att uppsägningstiden för lokaler ska vara minst nio månader (notera att det för lokalhyresavtal som är kortare än 9 månader gäller en kortare uppsägningstid). Om hyresvärden inte är ute i mycket god tid med sin uppsägning är det därför lätt hänt att man är för sent ute. Problemet berör dock endast hyresvärden eftersom villkoret är till nackdel för hyresgästen och därmed ogiltigt. Ett villkor att parterna ska ha en ömsesidig uppsägningstid på tre månader kommer i praktiken vara nio månader för hyresvärden, men endast tre månader för hyresgästen. Mitt råd – var medveten om att du som hyresvärd har nio månaders uppsägningstid även om det i lokalhyresavtalet står angivet en kortare tid.

En annan vanlig fråga som brukar aktualiseras berör själva uppsägningen eller uppsägningshandlingen. Här är det viktigt att som hyresvärd se till att uppsägningen är korrekt gjord, dvs. att den följer de regler som finns i hyreslagen. Uppsägningen ska vara skriftlig och delges den som söks för uppsägningen. Med delges menas att hyresvärden har att bevisa att hyresgästen i rätt tid har tagit emot uppsägningen. Lättast sker detta genom att hyresgästen förmås bekräfta ett mottagande av handlingen eller att man vänder sig till en auktoriserad delgivningsfirma. Vidare ska uppsägningen innehålla de villkor som hyresvärden kräver för att förlänga hyresförhållandet (uppsägning för villkorsändring) eller orsaken till att han vägrar medge förlängning (uppsägning för avflyttning). Uppsägningen ska dessutom innehålla underrättelse att hyresgästen, om han inte går med på att flytta utan att få ersättning enligt 58 b §, har att inom två månader från uppsägningen hänskjuta tvisten till hyresnämnden för medling (i vissa fall har hyresgästen rätt till ett betydande skadestånd om denne tvingas avflytta, det så kallade indirekta besittningsskyddet).

Konsekvensen av en felaktig uppsägning är att uppsägningen blir utan verkan och kan oturligt leda till att hyresavtalet förlängs ytterligare en avtalsperiod, vanligast minst tre år vid lokalhyresavtal. Mitt råd – se till så att du är ute i god tid med din uppsägning, att den är upprättad enligt gällande regler och att den blir delgiven hyresgästen. Personligen hade jag inte heller sagt upp en lokalhyresgäst utan att först ha kontaktat en jurist, inte minst med anledning av hyresgästens indirekta besittningsskydd som i vissa fall kan berättiga till ett betydande skadestånd.

Jur. kand. Jacob Cronholm

Nordbro öppnar kontor i Växjö

Sedan starten 2006 har Nordbro varit ett företag med ständig tillväxt, inte bara vad gäller omsättning och personal, utan även vad gäller idéer och utveckling i kampen om platsen som företagarnas bästa vän.

För lite drygt sex år sedan fick jag möjligheten att börja jobba som jurist på Nordbro. Jag imponerades direkt över den positiva och prestigelösa attityden, det välstrukturerade arbetet och affärsidén om att alltid leverera den bästa ekonomiska lösningen till klienterna.

Nordbro har klientet över hela Sverige, men fram till idag har all personal utgått från vårt huvudkontor på Malmö Live. Så det är med både stolthet och glädje som jag nu avslöjar att Nordbro öppnar ett kontor i Växjö på Södra Järnvägsgatan 5 redan vid årsskiftet.

I Växjö kommer vi att uteslutande jobba med juridik, men kan så klart hjälpa kunder vidare som vill ha service inom ekonomi, inkasso och administration till våra kollegor i Malmö. Växjökontoret kommer framförallt att fokusera på entreprenadjuridik, arbetsrätt och LOU. Vi söker nu jurister med intresse och förståelse för företagande för tillträde redan i januari 2018.

Mer information om tjänsten och annonsen finner du här på hemsidan via fliken karriär.

Hillevi Ottosson,
Biträdande chefsjurist

 

Undvik beskrivande varumärken!

När det är dags att starta ett nytt företag eller lansera en ny produkt vill man gärna namnge dessa till något som både kommer att locka nya kunder och även få befintliga att komma ihåg en. I valet av nytt firmanamn eller varumärke, dvs. kännetecken, är det ofta lockande att välja något som beskriver ens verksamhet. Detta är dock något som faktiskt bör undvikas.

Det finns främst två skäl till att inte välja ett kännetecken som är beskrivande. För det första kan det bli svårt att registrera att sådant kännetecken. Ett varumärke eller firmanamn ska nämligen vara särskiljande för att kunna registreras. Direkt beskrivande kännetecken såsom till exempel “Bilhandlaren” för en bilsalong är i princip omöjliga att registrera. För det andra kan även registrerbara indirekt beskrivande kännetecken som till exempel beskriver försäljningsplatsen eller ägarens efternamn bli problematiska. Även om dessa går att registrera, finns det risk för att skyddsomfånget blir svag och att det därmed kan bli svårt att hindra ens konkurrenter från att använda kännetecknet.

Vad bör man då tänka på när man ska ta fram att kännetecken till sin byggfirma, fruktaffär eller den nya produkt som snart ska lanseras? Det är lockande att kalla sin byggfirma för till exempel “Anderssons Bygg” på grund av sitt efternamn, sin affär för “Limhamns Fruktbod” efter den plats man är verksam på eller sin nya extra hårda hammare för “Hard Hammer”. Många gånger kan detta gå bra och man kan bedriva sin verksamhet i flera år utan några bekymmer. Det kan dock bli problematisk när någon annan som heter Andersson vill berätta att han tillhandahåller byggtjänster, en affär på Limhamn ska marknadsföra att de säljer frukt eller när ett annat företag vill marknadsföra sin extra hårda hammare. Det säger sig självt att det blir svårt att vara unik på marknaden när man inte får ensamrätt till sitt kännetecken.

Det är därför ofta bättre att välja ett kännetecken som inte alls har med ens verksamheten eller produkt att göra. Ett bra exempel är varumärket Apple som är ett av världens starkaste varumärke. Ordet Apple har inget att göra med datorer och fungerar därför utmärkt som varumärke avseende dessa produkter. Å andra sidan skulle ordet “äpple” fungera dåligt som unikt varumärke för fruktförsäljning. Apple kan med framgång förhindra andra datortillverkare att marknadsföra sina datorer med hjälp av ordet Apple. En frukthandlare kan däremot inte hindra sina konkurrenter från att berätta att de säljer äpplen.

Det är därför rekommenderat att avstå från instinkten att med hjälp av sitt kännetecken beskriva den verksamhet eller produktion som ska marknadsföra. Marknaden vet mycket väl att Pågen säljer bröd, att Coca-Cola säljer läsk eller att Gucci säljer kläder. Produktens användningsområde ska framgå av själva produkten och inte av dessa kännetecken.

Slutligen är det viktigt att registrera sitt kännetecken, när man väl har bestämt sig för vilket man vill ha. Utan en registrering är det oerhört svårt att få ensamrätt till sitt kännetecken, hur unikt det än är.

Jur. kand. Anthony Bolejko