Periodiseringsfondens baksida

Det är nog få enskilda näringsidkare som har missat att avsättningar till periodiseringsfonder kan innebära stora ekonomiska fördelar. Vad som däremot inte nämns lika ofta är de ekonomiska fallgropar som är lätta att trilla ner i om man inte är uppmärksam och planerar framåt. Tänk därför på följande innan du gör avsättningar:

• Själva avsättningen är enbart en skattemässig justering i deklarationen och består av både en vinst och en skuld till Skatteverket. Hur stor skuld du kommer att få och behöva betala är vid avsättningen oklar.

• Det är lätt att avsättning sker utan syfte och av slentrian vilket aldrig är bra ur ekonomisk synpunkt. Du kan inte skjuta på beskattningen hur länge som helst, och efter sex år måste den första fonden lösas upp, och sedan nästa fond, och nästa, och så vidare.

• Det är enbart den statliga skatten som kan undvikas med hjälp av avsättningar. Har verksamheten ett överskott som är relativt jämt från år till år och som ligger nära, men inte över, den nedre skiktgränsen (490 700 kr för beskattningsår 2019) så kan det i många fall vara bäst att inte göra avsättningar.

• Om det finns planer på att omvandla verksamheten till ett aktiebolag kan periodiseringsfonderna överföras och bokföras i bolaget. Däremot måste du som ägare skjuta till kapital motsvarande beloppet av samtliga fonder, vilket kan vara en utmaning. Kapitalet du skjuter till får inte bokföras som en skuld från bolaget till dig.

• En del revisionsbyråer tänker inte på att fråga dig som enskild näringsidkare hur den närmaste framtiden ser ut. Om du har planer på att till exempel gå i pension – försäkra dig om att det inte ligger någon obeskattad reserv och samlar damm. När verksamheten avslutas ska nämligen samtliga fonder återföras på en gång och året efter ska skatteskulden betalas.

Här följer ett exempel: Näringsidkare N ville gå i pension när han fyllde 65. Han var vid tillfället 63 år och deltidssjukskriven sedan några månader tillbaka. Hans redovisningsbyrå hade varje år gjort avsättningar till periodiseringsfond på 150 000 kr utan att informera N om vad detta innebar. Vid deklarationen det året återförde redovisningsbyrån tre av sex periodiseringsfonder och N fick då ett överskott i näringsverksamhet på ca 950 000 kr. Skatteskulden, efter avdrag för inbetald skatt, uppgick till 170 000 kr. N skulle nu med en månadsinkomst på 17 000 kr betala in nästan en hel årsinkomst till Skatteverket. Motsvarande skulle även ske året efter då resterande tre fonder skulle upplösas.

Avslutningsvis kan följande råd vara bra att ta del av: Glöm inte att det heter skatteplanering av en anledning. Ska du göra avsättning bör du fundera, planera och slutligen diskutera det med din redovisningsbyrå.

Om du har några frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta mig eller någon av mina kollegor som arbetar med skatterätt på Nordbro.

Malin Levén, Jurist

Hyressättning vid uthyrning av bostad

Den första oktober i år skedde vissa ändringar av den så kallade hyreslagen (12 kap jordabalken). Ändringarna har bland annat till syfte att motverka ockerhyror, särskilt vid fråga om uthyrning i andra hand. Dessa ändringar har fått omfattande medial uppmärksamhet och det är mot bakgrund av viss nyhetsrapportering som det kan vara på sin plats med vissa grundläggande förtydliganden.

Inledningsvis ska det framföras att hyreslagens bestämmelser förvisso som utgångspunkt är tillämpliga på alla hyresförhållanden av bostäder samt lokaler i Sverige. Men när det kommer till hyressättning är det högst relevant att reda ut vad det är för typ av hyresobjekt som hyrs ut.

För det fall andrahandsuthyrning avser något annat än just en hyresrättslägenhet gäller sedan den första februari 2013 att upplåtaren har rätt att avtala om en marknadsmässig hyra. Det vill säga ett hyresbelopp baserat på bland annat bostadens marknadsvärde. Vid en sökning på internet finns flertalet hemsidor av vilka den som är intresserad av att hyra ut sin bostadsrätt eller villa kan få en vägledande indikation på vad som sannolikt faller inom ramen för en tillåten hyra. En mer korrekt hänvisning för den som funderar på att hyra ut sin bostadsrätt är dock till den 4 § 2 st. Lag (2012:978) om uthyrning av egen bostad. Bestämmelsen är i vart fall ämnad att vara lättförståelig.

Fortsättningsvis i denna artikel behandlas således bara uthyrning av hyresrättslägenheter, så kallad andrahandsuthyrning. Förändringarna i lagen avseende hyressättningen medför inga direkta förändringar i sak, de bör snarast beaktas som förtydliganden. Den som hyr ut en hyresrätt i andra hand bör inledningsvis se till att inhämta hyresvärdens godkännande till uthyrningen. Vidare är det inte tillåtet att avtala om en hyra som överstiger hyran som förstahandshyresgästen själv betalar. Det enda egentliga påslaget som är tillåtet är att, vid uthyrning av en möblerad bostad, lägga till maximalt 15 procent av det ursprungliga hyresbeloppet.

Under andrahandsuthyrningen eller upp till tre månader efter det att andrahandshyresgästen lämnat lägenheten har denne rätt att ansöka om återbetalning av det belopp av hyran som överstiger den tillåtna hyresnivån. Ansökan görs till hyresnämnden. Genom lagändringen ges hyresgästen nu en möjlighet att kräva tillbaka hyra två år tillbaka i tiden, tidigare gav bestämmelsen endast rätt till hyra ett år tillbaka i tiden.

Ytterligare förändringar avser konsekvenserna för den som exempelvis kräver en högre hyra än vad lagen tillåter. Genom lagändringen kan en hyresgäst dömas till böter eller fängelse i högst två år om denne hyr ut en hyresrätt i andra hand utan tillstånd från hyresvärden och begär en för hög hyra för detta.

Avslutningsvis ska nämnas ytterligare en förändring. Det har sedan länge varit förbjudet att ta betalt för hyreskontrakt det har dock inte varit förbjudet att betala för dessa. Genom lagändring blir det nu även förbjudet att betala för ett bostadshyresavtal. Maxstraffet för detta har bestämts till två år.

Sammanfattningsvis innebär lagändringarna i hyreslagen vissa förtydliganden, en del skärpningar av befintliga straff samt även att en del handlingar vilka tidigare inte var belagda med straffsanktioner numera är det.

Om du har ytterligare frågor kring uthyrning av bostad eller har frågor i övrigt, är du som alltid välkommen att höra av dig till oss på Nordbro så hjälper vi dig.

Simon Grünfeld, jurist

Kontanthantering och penningtvätt

Alla bolag som bedriver yrkesmässig handel med varor för minst 5 000 euro omfattas av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, som tyvärr är lika krånglig som den är relevant. I det följande tar jag upp de regler du som företagare behöver känna till för att inte riskera sanktionsavgifter eller i värsta fall verksamhetsförbud.

Omfattas din verksamhet av lagen?
Utöver den allmänna beloppsgränsen om 5 000 euro omfattas alla bolag som sysslar med ex. bokföring eller revision, skatterådgivning, fastighetsmäklande, spelverksamhet eller bolagsbildning. Se alla verksamheter på Bolagsverkets hemsida. Verksamheter som omfattas ska anmälas till Bolagsverkets register. Anmälan kostar 850 kr. Länsstyrelserna i Skåne, Västra Götaland och Stockholm fungerar som tillsynsmyndighet och kontrollerar att lagen följs.

Vad säger lagen?
Till att börja med ska det finnas dokumenterade rutiner och riktlinjer för kundkännedom, övervakning och rapportering. Du som verksamhetsutövare ska riskbedöma produkter, tjänster, kunder, anställda och uppdragsgivare. Särskild utkik ska hållas för ovanliga eller komplicerade ägarstrukturer, betalning från andra än dina kunder, högt kontantflöde och stater med exempelvis betydande korruption. Anställda ska få utbildning och information om lagens innehåll såväl som bolagets åtgärder för att följa den, och rutiner ska finnas för att skydda anställda från hot eller våld. Affärsförbindelser får inte etableras, och enstaka transaktioner inte genomföras, om du inte har tillräcklig kundkännedom. Rent konkret ska du identifiera kunden, kontrollera och identifiera verklig huvudman, och förstå kundens ägarförhållanden och kontrollstruktur. Var uppmärksam på de 23 högrisktredjeländer som identifierats av EU, du finner listan på EU-kommissionens hemsida. Om du anar ugglor i mossen får du över huvud taget inte handla med kunden i fråga. I det fall du skulle upptäcka aktiviteter och transaktioner som avviker från vad du borde kunna räkna med utifrån kundkännedom, eller som kan antas ingå i ett led i penningtvätt eller finansiering av terrorism, och du fattar misstankar, ska du genast kontakta Polisen. Du måste också ha ett system för att snabbt kunna lämna uppgifter till Polisen om affärsförbindelser så långt som fem år bakåt i tiden. GDPR tillåter behandling av personuppgifter i syfte att följa den här lagen.

Fler frågor?
Om du inte har fått svar på dina frågor kring kontanter i din verksamhet, eller varken har tid eller lust att själv ordna med de dokument som lagen kräver, är du som vanligt varmt välkommen att höra av dig till oss på Nordbro så hjälper vi dig.

Caroline Åhslund, Jurist

Lag (2018:1472) om entreprenörsansvar för lönefordringar

Det har nu gått ett halvår sedan den nya lagen om entreprenörsansvar för lönefordringar trädde i kraft. Entreprenörsansvaret innebär att en entreprenör inom bygg- eller anläggningsbranschen kan bli skyldig att betala löner till en underentreprenörs anställda. Arbetstagarens löneanspråk kan även göras gällande gentemot huvudentreprenören som är högst upp i avtalskedjan.

Lagen är fortfarande förknippad med en del frågor och feltolkningar som förhoppningsvis klarnar allteftersom lagen tillämpas. Jag har stött på motparter som har hävdat rätt att innehålla säkerhet för ett eventuellt lönefordringsansvar och underentreprenörer som har försökt att använda lagen som ett påtryckningsmedel för att huvudentreprenören ska betala ut innehållet belopp. Rätt till säkerhet för lönefordringarna ska dock regleras via avtal. Ett problematiskt scenario är när en huvudentreprenör håller inne ett avtalat belopp som säkerhet för eventuella fel, men tvingas betala löner motsvarande det innehållna beloppet för att underentreprenören får så pass dålig likviditet av det innehållna beloppet.

Vad bör man tänka på?
Det viktigaste är att man känner till lagstiftningen och vilka skyldigheter man har i egenskap av beställare. Samtliga entreprenörer i avtalskedjan har en så kallad ”informationsskyldighet” vilket innebär en skyldighet att på begäran, av en arbetstagare eller arbetstagarorganisationen som arbetstagaren är medlem i, överlämna namn, kontaktuppgifter och organisationsnummer avseende övriga entreprenörer till arbetstagaren inom fem helgfria vardagar. En entreprenör som inte lämnar ut informationen kan bli skadeståndsskyldig.

För att undvika tvister är det viktigt att man anlitar seriösa aktörer och även kontrollerar deras ekonomi. Man kan undvika fallgropar genom att avtala om anpassade lyftplaner så att likviditeten hos underentreprenörerna är god under projektets gång. Om situationen uppkommer, att en arbetstagare gör gällande ett löneanspråk, ska man komma ihåg att man i sin tur har regressrätt på kravet gentemot entreprenören som skulle betalat ut lönen. Sådana tvister kan vi hjälpa er med, eller om ni har några andra frågor eller funderingar kring lagstiftningen är ni välkomna att kontakta mig eller mina kollegor på Nordbro.

Carl Lindblom, Jurist

När hästintresset blir en affärsverksamhet

Ridsport är en av de största sporterna i landet och hästar är idag mycket mer än sällskaps- och sportdjur. För många är hästar och ridsport en affärsverksamhet. Hästbranschen förgrenar sig på många sätt, vi har dels en mängd olika grenar inom ridsporten, dels olika typer av verksamheter inom branschen. Allt ifrån tävlingsryttare, beridare, hästförmedlare, inackordering med mera. Gemensamt för alla inom branschen är att hästen är i fokus och målet är givetvis, som med alla affärsverksamheter, att verksamheten ska vara lönsam.

Nordbro har gedigen erfarenhet av processer och utomrättsliga uppdrag inom hästjuridik. Det vi kan se är gemensamt för hästbranschen är en utbredd brist på skriftliga avtal. Många är fortfarande av uppfattningen att ett handslag är ett handslag och visst är muntliga avtal bindande, men det är svåra att bevisa. Avsaknaden av tydliga skriftliga avtal inom hästbranschen bidrar till uppkomsten av många tvister. Tvister som hade kunnat undvikas helt eller i vart fall lindras om parterna satsat på den förebyggande juridiken.

Inom många branscher tänker man först igenom vad det är för avtal man avser ingå, t.ex. vad är det för tjänst som tillhandahålls? Vad har vi avtalat om pris, uppdragets omfattning etc. På samma sätt måste ni som driver affärsverksamhet inom hästbranschen tänka för att undvika kostsamma fallgropar. För de allra flesta inom hästbranschen har det börjat som en hobby, som sedan utvecklats till en affärsverksamhet med allt vad det innebär. T.ex. förväntas du i din affärsverksamhet har ordning på bokföring och skatter. Inte minst vad gäller momsen finns det många fallgropar och Skatteverket granskar ofta hästbranschen.

Tyvärr är det många inom hästbranschen som kommer i kontakt med en jurist för första gången i samband med en redan uppkommen tvist eller granskning av Skatteverket. Jag skulle vilja se att fler av er som driver en affärsverksamhet inom hästbranschen tar hjälp av oss jurister innan tvisten är ett faktum. Värna om er verksamhet och affärsmässighet genom att ta hjälp av en jurist i förebyggande syfte. Vad är det för verksamhet jag driver? Vad är det t.ex. för tjänst jag erbjuder? Hur träffar jag avtal inom min verksamhet? Är avtalet tydligt för båda parter så att vi undviker en tvist? Hur fungerar momsen i min verksamhet? Det kanske är jättesvårt att svara på och redan där har du alltså behov av att råda med en jurist. Vi kan hjälpa dig att se var behovet finns inom just din verksamhet och upprättar gärna skräddarsydda avtal som du kan använda i din verksamhet. Vi erbjuder dessutom förmånligt fasta priser för flera av de vanligaste avtalen inom hästbranschen.

Sedan händer det tyvärr ändå att man ibland hamnar i en tvist, det kan vara oundvikligt när man driver en affärsverksamhet. Ibland är man själv eller ens avtalspart inte nöjd helt enkelt. Givetvis finns vi där för dig då med. På Nordbro har vi gedigen erfarenhet av processer och tvistelösning inom branschen och vi har framgångsrikt företrätt flera stora namn inom ridsporten. Dessutom har vi en unik kompetens med jurister som själva varit aktiva inom ridsporten. Själv har jag varit tävlingsryttare under många år och varit en del av ungdomslandslaget i dressyr. Nu satsar jag istället på att hjälpa dig med juridiken avseende din affärsverksamhet, vilket bidrar till ökad affärsmässighet och lönsamhet.

Välkommen att kontakta mig och mina kollegor på Nordbro.

Sanna Hilvéus, Jurist

 

Får man som hyresgäst överlåta sitt lokalhyresavtal till någon annan?

I en näringsidkares verksamhet är det inte ovanligt att den lokal som verksamheten drivs i är en av de viktigaste tillgångarna i rörelsen. När en lokalhyresgäst säljer sin näringsverksamhet kan denne också vilja överlåta lokalen som verksamheten drivs i. Om överlåtelsen av verksamheten avser rörelsen i lokalen uppställs ofta ett krav från köparen att säljarens lokal samtidigt ska övertas med inarbetad kundbas och läge. Lokalens marknadsvärde är en del av det värde som hyresgästen gärna vill tillgodogöra sig när rörelsen överlåtes. I sammanhanget bör man komma ihåg att om hyresgästen är ett aktiebolag och om det är aktierna i bolaget som ska överlåtas, så gäller inte hyreslagens regler.

En allmän regel inom avtalsrätten är att en avtalspart inte kan sätta annan part i sitt ställe i avtalet utan den andre avtalspartens samtycke. Exempelvis kan en hyresgäst inte själv bestämma över om hyresrätten till en lokal ska överlåtas till någon som övertar en verksamhet. Hyresvärden måste samtycka till överlåtelsen. Följden av otillåten överlåtelse kan bli att hyresvärden har rätt att säga upp hyresavtalet i förtid. Om hyresvärden inte samtycker till överlåtelsen kan lokalhyresgäst överlåta hyresrätten till den som ska överta verksamheten om hyresnämnden lämnar tillstånd till överlåtelsen, 12 kap. 36 § JB.

Regeln förutsätter att verksamheten överlåts tillsammans med hyresrätten. Det är alltså en viktig skillnad mellan att överlåta hyresrätten till en lokal och att överlåta en rörelse med tillhörande hyresrätt till lokalen. Det är därför viktigt att fundera över om det är en rörelse som man avser att överlåta. Säljs inte rörelsen får hyresgästen inte överlåta hyresrätten till lokalen om hyresvärden säger nej.

För ett tillstånd enligt 12 kap. 36 § JB krävs 1) att lokalen helt eller till väsentlig del används för handel, hantverk, industri eller annan förvärvsverksamhet. Om lokalen används för något av ovannämnda syften kan tillstånd till överlåtelsen erhållas om 2) hyresvärden inte har befogad anledning att motsätta sig överlåtelsen. Har hyresgästen hyrt lokalen i 3) mindre än tre år krävs att denne har synnerliga skäl för att tillstånd för överlåtelsen ska erhållas.

De tre kriterierna ska förklaras närmare. För att få hyresnämndens tillstånd måste hyresgästen visa att rörelsen som bedrivs i lokalen ska överlåtas. Tillstånd ska lämnas om hyresvärden inte har befogad anledning att motsätta sig att hyresrätten överlåts, särskild hänsyn tas till om den nya hyresgästen kan fullgöra överlåtande hyresgästs förpliktelser, som att betala hyra. Om det vid tidpunkten för prövning av ärendet hos hyresnämnden saknas utredning om den tilltänkte hyresgästens ekonomiska förmåga kan detta utgöra skäl för att hyresvärden har befogad anledning att motsätta sig överlåtelse av hyresrätten, jfr. Svea Hovrätt – Hyresmål nr ÖH 8305–11. Hyresgästen som överlåter hyresrätten ansvarar för att sådan utredning ska frambringas inför hyresnämnden. Om hyresgästen innehaft hyresrätten kortare tid än tre år krävs synnerliga skäl för att tillstånd ska lämnas för överlåtelsen. Det är ovanligt med sådana synnerliga skäl, och enligt förarbetena till hyreslagen utgörs dessa av allvarliga sjukdomsfall, dödsfall eller andra särskilt beaktansvärda händelser som gör det i princip omöjligt för hyresgästen att driva verksamheten vidare.

Hyresnämndens beslut kan överklagas till Svea hovrätt som sista instans. Lämnas hyresnämnden/hovrätten tillstånd till överlåtelsen kan den utföras direkt därefter. Samma hyresvillkor gäller för den nya hyresgästen som för den tidigare. Hyresvärden kan alltså inte kräva ändrade hyresvillkor med anledning av förfarandet hos hyresnämnden.

En vanlig fråga som ofta uppkommer är om det är tillåtet att som hyresgäst ta betalt för hyresavtalet. Svaret på frågan är ja – det är tillåtet när det gäller lokaler. Dock finns det många hyresvärdar som inte ser positivt på s.k. nyckelpengar och säger ofta nej när frågan om överlåtelse uppkommer. Som sagt har hyresgästen då möjlighet att få frågan prövad av hyresnämnden om det är rörelsen i lokalen som ska överlåtas.

Om ni står inför en överlåtelse av er hyresrätt och behöver rådgivning så hjälper vi på Nordbro gärna till.

Sebastian Noculak Nilsson, jurist

Nordbro Trygg

Under april månad 2019 lanserar Nordbro en beprövad produkt under ett nytt namn. Nordbros Juridiska Företagsanalys har blivit Nordbro Trygg. Med det nya namnet följer också en lite större och bredare kostym.

Att vara företagare är långt ifrån enkelt och att vara småföretagare kan ibland vara riktigt svårt. Förutom att ha styr på själva verksamheten förväntas man som företagare också ha full insyn i och förståelse för alla de lagar, regler och bestämmelser som på olika sätt påverkar verksamheten och ägandet av bolaget. I många fall kan det kännas som en omöjlighet.

Genom Nordbros sammantagna erfarenhet av tvistelösning, i och utanför domstol, har vi identifierat ett antal områden där vi ofta ser juridiska brister hos våra kunder. Brister, som med förhållandevis enkla medel kan rättas till och göra bolaget tryggare och säkrare så att du som företrädare kan fokusera på kärnverksamheten.

Vad är Nordbro Trygg?
Nordbro Trygg är en genomgång av ditt bolags och din privata juridiska situation. Genomgången sker över telefon i två delar, med två av Nordbros jurister och våra slutsatser dokumenteras i skriftform. Vi upplyser dig om vilka behov du har och ger åtgärdsförslag. Du väljer sedan själv om du vill genomföra åtgärderna och i vilken takt.

Din juridiska situation
Vid genomförandet av Nordbro Trygg går vi igenom din privata situation i egenskap av ägare och företrädare för ett bolag. En central del i ägandet av ett bolag är så klart att ägandet är tryggt och förutsebart. Om ditt bolag ägs gemensamt med andra så tittar vi på hur ert aktieägaravtal ser ut och om avtal saknas så diskuterar vi vad som i just ert fall bör regleras i ett avtal. Ett aktieägaravtal ska bland annat ge svar på vad som händer om någon delägare avlider eller skiljer sig, väljer att sluta arbeta, väljer att sälja sina aktier, startar konkurrerande verksamhet, blir långvarigt sjuk eller avslöjar företagshemligheter. Vi diskuterar också generationsskifte och testamente om det kan vara aktuellt eller hur ett äktenskapsförord alternativt ett samboavtal kan påverka din situation. Därutöver går vi även igenom vad du kan reglera genom att skriva en framtidsfullmakt.

Bolagets juridiska situation
Alla bolag har avtal med kunder och leverantörer och de flesta avtal går att förhandla om till det bättre. Vid genomförandet av analysen tittar vi framförallt på risk och om den går att minimera gentemot kund eller flytta över på leverantör. Vi diskuterar också vilka det är ni gör affärer med och om det i sig utgör en risk.

Arbetstvister är mycket kostsamma och omfattas inte av rättsskyddet i företagsförsäkringen. En central del av analysen är därför genomgången av bolagets anställningsavtal och rutiner vad gäller exempelvis övertidsarbete, sjukskrivningar och semester. Andra viktiga delar vid granskningen av ditt bolags juridiska situation är försäkringar och försäkringsvillkor, hyresavtal och andra fastighetsrättsliga spörsmål samt skattefrågor och möjligheten att skydda immateriella rättigheter.

Vill du genomföra Nordbro Trygg?
Om du vill genomföra Nordbro Trygg vänligen kontakta Hans Fogelberg på hans@nordbro.com eller på 040-23 80 70. Priset för Nordbro Trygg är 3 900 kr ex moms.

Hillevi Ottosson, Chefsjurist Växjö

Personligt ansvar för styrelsen i aktiebolag – en snårig möjlighet om din kund inte kan betala

Har ditt företag sålt varor eller utfört arbete åt ett aktiebolag som nu visar sig inte kan betala? Har bolaget kanske till och med försatts i konkurs? En hopplös situation enligt många och möjligheten att få betalt från bolaget kanske i princip är obefintlig. Det finns dock en möjlighet att undersöka om bolagets styrelse personligen är att anse som solidariskt betalningsansvarig för bolagets skulder.

Kortfattat ska styrelsen, enligt reglerna i aktiebolagslagens 25 kap. 13-17§§, agera när det finns skäl att anta att bolagets eget kapital förbrukats till mer än hälften eller när det vid verkställighet visat sig att bolag saknar tillgångar. Om bolagets styrelse underlåter någon av punkterna i nämnda bestämmelser och/eller inte beslutar om att likvidera bolaget svarar styrelsens ledamöter solidariskt med bolaget för skulder som uppkommer efter tidpunkten för underlåtenheten. Under dessa omständigheter kan man alltså rikta sitt krav mot styrelsen i det bolag som man ingått avtal med.

Från dessa regler finns ett antal undantag vilket kan leda till tvist om huruvida personligt ansvar föreligger eller ej. Om styrelseledamoten till exempel kan visa att denne inte varit försumlig i sin position kan denne gå fri från ansvar. Bevisbördan för att denne inte agerat försumligt ligger hos styrelseledamoten.

Enligt NJA 2014 s. 948 uppstod även frågan om huruvida en styrelseledamot som visserligen varit försumlig och underlåtit att vidta adekvata åtgärder ändå kunde gå fri från ett personligt betalningsansvar då borgenären haft vetskap om underlåtenheten och inte förbehållit sig rätten att göra det solidariska personliga ansvaret gällande. Högsta domstolen kom fram till att man som borgenär i denna situation inte får anses vara särskilt skyddsvärd, eftersom man faktiskt kände till bolagets ekonomiska situation. Det kan därför vara bra att känna till att om man avser att ingå avtal med ett bolag som man vet har ekonomiska bekymmer, så kan vetskapen om detta begränsa möjligheten till att utkräva ett personligt betalningsansvar hos styrelsen.

Sammanfattningsvis så är det inte är helt lätt att avgöra om det föreligger personligt ansvar eller ej. För att fastställa detta krävs oftast en utredning och en genomgång av allt tillgängligt material avseende bolaget. Trots detta kan invändningar göras från styrelsen som kan innebära att de går fria från ansvar. Med detta sagt är det inte en omöjlighet att göra sin fordran gällande gentemot en styrelseledamot och det kan vara en god idé, särskilt när det rör sig om större fordringar, att kontrollera hur möjligheten i just det specifika fallet ser ut.

Har du frågor om personligt ansvar eller vill att vi utreder om det föreligger i ett visst bolag? I så fall kan vi på Nordbro hjälpa dig.

LL.M. Hanna Nilsson

Anställningsstöd – en djungel av regler

När du som arbetsgivare funderar på att anställa en person som står långt ifrån arbetsmarknaden finns möjlighet att få någon form av ekonomiskt stöd från Arbetsförmedlingen. De olika typerna av anställningsstöd är dock många och det gäller att hålla koll på reglerna för att inte riskera att bli återbetalningsskyldig eller oavsiktligt avtala om tillsvidareanställning med den anställde.

Olika typer av anställningsstöd är en populär åtgärd mot arbetslöshet som regeringar oavsett politisk färg gärna inför nya versioner av. Var därför noga med att uppdatera dig om aktuella regler för den typen av stöd du är intresserad av. I det följande kommer jag att redogöra för hur du undviker vanliga fallgropar vid anställning med anställningsstöd.

Som arbetsgivare bör man noggrant undersöka vilka skyldigheter man har i förhållande till Arbetsförmedlingen och den anställde med anledning av anställningsstödet. Till exempel kan vissa anpassningar till den anställdes funktionsnedsättning behöva göras på arbetsplatsen vid lönebidragsanställning, och vid yrkesintroduktionsanställning ska den anställde få handledning och utbildning. Om inte man uppfyller dessa skyldigheter kan man riskera att bli återbetalningsskyldig.

Gemensamt för samtliga anställningsstöd är kravet på att den anställde ska få lön och andra anställningsförmåner enligt det kollektivavtal som gäller i branschen. Glöm ej att teckna de försäkringar som aktuellt kollektivavtal kräver. Om du inte har kollektivavtal kan du be Arbetsförmedlingen om hjälp med vilka försäkringar som är aktuella.

En annan viktig fråga att ställa sig innan man ansöker om anställningsstöd är om anställningsstödet i fråga omfattas av lagen om anställningsskydd (LAS) eller ej. LAS är tillämplig på ungefär hälften av de anställningsstöd som finns idag, så var noga med att kolla upp om LAS gäller.

Tänk även på att alltid ha skriftliga anställningsavtal, framför allt om LAS är tillämplig på anställningen. Arbetsförmedlingens formulär om anställningsstöd som undertecknas av parterna är främst till för att reglera rättigheter och skyldigheter med anledning av anställningsstödet och ska inte ses som ett substitut för ett anställningsavtal mellan arbetsgivaren och den anställde. Beslut om anställningsstöd är normalt tidsbegränsat, så om LAS är tillämpligt kan det vara en god idé att inledningsvis avtala om en tidsbegränsad anställning som pågår under den tid beslutet om anställningsstöd gäller. I annat fall riskerar man att ha en tillsvidareanställning utan anställningsstöd, om beslutet om anställningsstöd inte förlängs, och då krävs saklig grund för uppsägning för att anställningen ska kunna avslutas.

Du är varmt välkommen att höra av dig till mig om du har fler frågor kring anställningsstöd eller behöver hjälp med att upprätta anställningsavtal.

LL.M. Maria Sigurdardottir

Omvänd bevisbörda i skattemål?

Det är en ofta upprepad “sanning” att i skattemål råder omvänd bevisbörda – Skatteverket kommer med ett påstående om fusk och sedan är det upp till dig att bevisa att du har gjort rätt. Jag skriver “sanning” med citationstecken eftersom påståendet helt enkelt är falskt, åtminstone i teorin. Det är dock enkelt att förstå varifrån uppfattningen kommer, och enligt min mening vilar den främst på två grunder.

Den första är att staten inte alls har samma bevisbörda i skattemål som i brottmål. Bevisbördan i skattemål liknar ett vanligt tvistemål mellan två medborgare, och reglerna utgår från grundprincipen att bevisbördan ska bäras av den som har enklast att bevisa ett visst påstående. Det har i sin tur lett till en viktig huvudregel: Skatteverket bär normalt sett bevisbördan för att någon har haft en inkomst, samtidigt som den enskilde bär bevisbördan för rätten till yrkade avdrag (se t.ex. rättsfallet RÅ 2001:22).

Den andra anledningen till att det kanske ofta uppfattas som att omvänd bevisbörda råder i skattemål, oavsett om målet gäller att Skatteverket nekar avdrag eller påför ytterligare intäkter, är att många anser att förvaltningsdomstolarna inte vare sig tillämpar reglerna om bevisbördan korrekt eller värderar den bevisning som förs fram på ett korrekt sätt. En undersökning visar till exempel att 84 % av de advokater som processar inom skatt anser att bevisprövningen i förvaltningsdomstolarna inte får ett rimligt utfall, samtidigt som samma siffra för allmän domstol endast var 15 %. Detta trots att skatteadvokaterna ofta når framgång i en större andel mål än försvarsadvokater i brottmål, se http://www.rattvisskatteprocess.se/undersokning-om-domstolar/.

Det är mot bakgrund av ovanstående som jag vill ta upp en särskild typ av skattemål som Skatteverket drivit bara de senaste 1-2 åren. I den här typen av mål har Skatteverket begärt ut kontoutdrag tillhörande en privatperson, och därefter markerat alla insättningar på kontot som Skatteverket inte omedelbart kunnat identifiera som t.ex. redan beskattad lön, och begärt en förklaring på varifrån insättningarna kommer. Om den enskilde inte kunnat prestera en i Skatteverkets ögon trovärdig förklaring, har Skatteverket ansett att det då är bevisat att insättningarna utgör inkomst av tjänst och tagit upp dem till beskattning. Detta helt utan att kunna visa, eller i många fall utan att ens påstå, att den enskilde skulle ha utfört något arbete. Dessa mål har överklagats av många till både förvaltningsrätt och kammarrätt.

Det är där glädjande att se att många mål i både förvaltningsrätterna och kammarrätterna har avgjorts genom att domstolen konstaterat att det trots allt är Skatteverket som har bevisbördan för att en enskild har erhållit en beskattningsbar inkomst, och dessutom varit tydliga med att bara det faktum att det har satts in en summa pengar på den enskildes konto inte är tillräckligt med bevisning för att styrka att den enskilde också har erhållit en inkomst av tjänst.

Nordbro har biträtt i två sådana fall, varav dom än så länge bara fallit i ett av dem. Domen var en solklar vinst för både Nordbro och klienten, och domstolen var tydlig med att Skatteverket inte kunde ignorera att uppfylla sin bevisbörda. Det finns säkert många som har drabbats av den här typen av beslut från Skatteverket utan att ha överklagat, och istället uppgivet betalat in skatten. Om läsaren är en av dem, eller känner någon som är en av dem, finns det en sak som är viktig att komma ihåg: skattebeslut kan överklagas fram till utgången av det sjätte året efter det år som beslutet gäller. Än finns alltså i de allra flesta fall tid att överklaga beslutet och få tillbaka den inbetalda skatten. Kontakta Nordbro så hjälper vi dig med att gå vidare.

LL.M. Linus Wann-Hansson