Skattelättnader under coronakrisen

Man brukar säga att det finns två saker som är oundvikliga här i livet, det är döden och skatter. De senaste månaderna har dock visat oss att just betalning av skatt i viss mån kan undvikas eller i vart fall skjutas upp. Under den pågående coronakrisen har nämligen Sveriges regering och riksdag bedömt att likvida medel just nu gör mer nytta ute i samhället än hos staten. Eftersom skatt i alla dess former är en av de största och mest betungande kostnaderna för ett företag ska man inte underskatta den likviditetsräddning som de tillfälligt införda åtgärderna kan ge – om man förstår vad de innebär och när det kan vara läge att ansöka om dem.

Bestämmelsen om sänkta arbetsgivaravgifter är en relativt långtgående åtgärd som har satts in, och som inte innebär någon form av återbetalning. Respiten gäller från mars till och med juni 2020 och de löner som betalas ut under dessa månader och innebär att arbetsgivaren enbart betalar in 10,21 % i avgifter. Sänkningen får gälla för max 30 anställda och enbart för löneunderlag på 25 000 kr. På lön som överstiger detta belopp utgår ordinarie arbetsgivaravgifter på 31,42 %.

Du som arbetsgivare kan få en minskad kostnad på ca 21 000 kr per anställd om du ansöker för hela perioden. Åtgärden är tillgänglig för alla företag med anställda och det finns inga andra kriterier som måste uppfyllas för att kunna ta del av kakan.

Även enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag får motsvarande skattelättnad på egenavgifter. Betalning sker med endast 10,25% istället för ordinarie 28,97% och sänkningen utgår på överskott upp till och med 100 000 kr. För att ta del av skattelättnaden nu under 2020 kan en ändrad preliminärdeklaration lämnas in till Skatteverket. Överbetald preliminärskatt för mars månad kommer då att återbetalas och kravet på inbetalningar för april, maj och juni sänks.

En korrigering av debiterad preliminär skatt är även något som företag kan använda sig av om resultatet för 2020 förväntas bli negativt eller i vart fall betydligt lägre än tidigare uppskattningar. Om en ny preliminär inkomstdeklaration skickas in baserat på den nya prognosen så sänks inbetalningarna för resterande månader under räkenskapsåret för att bättre spegla den nya verkligheten. Om företaget beräknas gå med förlust återbetalas den redan inbetalda skatten ut och resterande månadsinbetalningar sänks till 0 kr. Detta kan underlätta en hel del för ett företag som för tillfället kämpar med sina betalningar varje månad.
Vid förväntad förlust under året kan avsättning till periodiseringsfond för 2019 vara en idé som är värd att fundera på. Skatteverket har nämligen höjt maxbeloppet för avsättning till en miljon det året vilket medför en större möjlighet för resultatutjämning och minskad skatt. Avsättningen kan ske i samband med årets deklarationstillfälle, eller via omprövning vid senare tillfälle. En viss försiktighet måste dock alltid tas när man hanterar periodiseringsfonder då det trots allt rör sig om en obetald skatteskuld där beloppet inte är fastställt. Det är samma återföringsregler som gäller, så återföring till beskattning måste ske senast år 2026.

Slutligen ska nämnas de utökade möjligheten att söka anstånd vilket kan ge företag den tillfälliga respit de behöver för att lyckas hålla näsan ovanför vattenytan och bygga upp likviditeten igen. Anståndet som söks måste gälla skatt som hänför sig till perioden januari-september 2020 och den måste vara fastställd. Det går alltså inte att söka anstånd för framtida skatteskulder. Vidare så får ansökan enbart gälla för den skatt som löper på tre månader eller en redovisningsperiod. Ansökan kan göras för högst ett år och kostnadsränta på 1,25 % samt en anståndsavgift på 0,3 % börjar löpa på anståndsbeloppet månaden efter beviljandet.

Sammanfattningsvis kan sägas att de åtgärder som har tagits på skatteområdet kan delas upp i tre olika kategorier, nämligen de som de facto innebär en skattelättnad utan krav på återbetalning (sänkning av arbetsgivaravgifterna), de som kan medföra en skattelättnad beroende på framtida variabler (ändring av prel. inkomstdeklaration, avsättning till ökad p-fond) och de som skjuter fram skattebetalning till dess att krisen förhoppningsvis är över. Alla åtgärder går att nyttja var för sig eller i kombination och är väl värda att undersöka närmare.

LL.M. Malin Levén

Om korttidspermittering – ett alternativ för att sänka personalkostnaderna

Coronakrisen medför att efterfrågan snabbt ger vika inom många branscher, varvid företagen måste sänka sina kostnader. Regeringen har aviserat om ett antal stödåtgärder för företag, där stöd vid korttidspermittering av personal nog är det enskilt viktigaste stödet för framförallt mindre företag med anställda. Åtgärden syftar till att företaget inte ska behöva säga upp större delen av personalstyrkan eller rentav gå i konkurs.

Reglerna håller för närvarande på att tas fram och därför kan det återstå en del frågetecken kring detaljer i förslaget. På myndigheten Tillväxtverkets hemsida, www.tillvaxtverket.se, läggs information ut fortlöpande. Alla som vill få del av stödet vid korttidspermittering av personal uppmanas därför att så gott som dagligen gå in på Tillväxtverkets hemsida och hålla sig informerade. Här följer en sammanfattning av reglerna och svar på några frågor som har dykt upp bland företagare som har kontaktat Nordbro.

Permittering innebär helt enkelt att anställda inte behöver arbeta under permitteringstiden, men i stort sett bibehåller sin lön. Det kan finnas regler om detta i kollektivavtal, där även lönens storlek kan justeras under permitteringstiden. För dig som har kollektivavtal är det fortfarande så att du ska vända dig till den fackliga organisationen för att nå en överenskommelse om permittering, som sedan läggs till grund för det statliga stödet. Om du saknar kollektivavtal gäller i stället andra regler, som i korthet återges i det följande.

Enligt förslaget ska en företagare för att få rätt till statlig ersättning nå en överenskommelse med personalen om nedsatt arbetstid med 20 %, 40 % eller som mest 60 %. Staten betalar då tre fjärdedelar av kostnaden för lön och sociala avgifter som hänför sig till denna permitteringstid. Resterande fjärdedel av kostnaden står delvis arbetsgivaren för, delvis den anställde själv genom en smärre lönesänkning. Tabell för detta finns på Tillväxtverkets hemsida. Fördelningen gäller för månadslöner som maximalt uppgår till 44 000 kr. Vid högre lön än så får arbetsgivaren stå för den överskjutande delen, eller möjligen träffa en särskild överenskommelse med den anställde om kostnadsfördelning.

För icke kollektivavtalsbundna företag ska minst 70 % av personalen gå med på att bli korttidspermitterade enligt någon av de tre nivåerna. Arbetsgivaren ska skriva ett avtal med dessa anställda där permitteringen och dess nivå, d v s 20 %, 40 % eller 60 %, ska framgå. Samma nivå måste gälla för alla anställda. Det bör också framgå av avtalet att arbetsgivaren har rätt att säga upp det mer eller mindre omedelbart om förhållandena ändras, så att de anställda återgår i vanlig tjänst. Nordbro kommer att kunna leverera permitteringsavtal till kunder som beställer sådana under vecka 13.

Det kommer att vara möjligt att ändra på permitteringsnivån om man märker att man har lagt sig på fel nivå. En ändring kräver dock ett nytt avtal med de anställda som berörs.

Stödet kommer enligt Tillväxtverket att kunna sökas från och med den 7 april 2020, men perioden som är stödberättigad påbörjades redan den 16 mars 2020. Det är alltså fullt möjligt att nu omgående träffa överenskommelse med berörd personal – antingen via facken om kollektivavtal finns eller med minst 70 % av personalstyrkan om kollektivavtal saknas, enligt vad som har nämns ovan. Tillväxtverket anger dessutom uttryckligen att avtal kan tas fram retroaktivt, så även om det inte finns något skriftligt avtal på plats än kan permitteringen inledas genom muntlig överenskommelse. Det är dock viktigt att det skriftliga avtalet kommer på plats så snart som möjligt.

Stödet kan kombineras med andra anställningsstöd och – vilket är viktigt – även ges för permittering under uppsägningstid. Detta var fram till nyligen oklart och den bakomliggande lagen berättigar inte till stöd för en anställd efter att en uppsägning har lämnats, men här vill alltså regeringen enligt Tillväxtverket gå längre och även ge stöd för permitteringstid hänförlig till uppsägningstid. Som arbetsgivare kan man således säga upp personal och fortfarande både räkna in den personalen när majoriteten på minst 70 % ska uppnås och erhålla stöd för permittering.

Det kan säkert uppstå följdfrågor vilka fortfarande inte är besvarade, i och med att systemet är nytt och detaljerna i skrivande stund inte har redovisats. På Nordbro följer vi händelseförloppet noggrant och står till tjänst med nödvändiga avtal och – om inte korttidspermittering skulle vara en tillräcklig åtgärd i ditt fall – uppsägningshandlingar och rådgivning rörande uppsägningar.

Ilan Sadé
Tf chefsjurist, Nordbro AB

Vad ska du tänka på om du måste sätta ditt bolag i konkurs?

Majoriteten av Sveriges företag går nu igenom en svår tid som kantats av sjunkande försäljningssiffror, en konstant nedåtgående börs, sviktande betalningar och påtaglig oro för uppsägning av anställda.

Tyvärr blir följderna av dessa finansiella svårigheter att ett flertal företag snabbt får likviditetsproblem och, om ingen lösning infinner sig, hamnar på obestånd. Själva definitionen av obestånd är att gäldenären inte kan betala sina skulder i tid och att denna oförmåga inte endast är tillfällig. Skulle sådana omständighet råda bör styrelsens ledamöter förbereda bolaget för att träda in i en frivillig konkurs.

Innan konkursbeslutet fattas bör dock varje företagare se över alternativen. Dels har regeringen aviserat om stödåtgärder av olika slag, vilka man bör sätta sig in i (se separat information om detta), dels bör man alltid resonera med sina fordringsägare om möjligheterna till anstånd, avbetalningar etc., med tanke på det exceptionella läge som har uppstått.

Konkursförfarandet
En konkurs inleds med att en ansökan lämnas in till tingsrätten inom vars upptagningsområde bolaget har sitt säte. Man kan enkelt gå in på Domstolsverkets hemsida, www.domstol.se, och ta reda på vilken tingsrätt ens bolag hör till. Tingsrätten utser en konkursförvaltare som ska hantera bolagets tillgångar och ge största möjliga utdelning till bolagets fordringsägare. Om det är bolaget som ansöker för egen del beviljas konkursen i de flesta fall omgående.

När konkursförvaltaren har utsetts och konkursen inletts har bolagets senaste styrelse alltjämt en del skyldigheter för att underlätta processen. Det föreligger bland annat en upplysningsskyldighet beträffande allt som kan tänkas vara av vikt för konkursprocessen, inklusive information om egendom som finns i utlandet. Man ska även närvara vid de sammanträden som konkursförvaltaren och/eller domstolen kallar till. Närvaroplikten anses vara så viktig att domstolen vid styrelseledamöternas frånvaro kan besluta om hämtning samt reseförbud och i värsta fall häktning.

För anställda finns det möjlighet att få ut viss obetald lön från staten enligt reglerna om lönegaranti. Konkursförvaltaren kommer även att handlägga dessa frågor.

Gäldenärens ansvar för bolagets skulder
Huvudregeln vid en konkurs är att en styrelseledamot inte är personligt ansvarig för bolagets skulder och därmed inte skyldig att ersätta fordringsägare för de förluster som kan uppstå. Det finns dock, som alltid, undantag från huvudregeln som är viktiga att känna till innan en konkursansökan lämnas in. För att inte riskera personligt ansvar bör följande två saker läggas på minnet.

1. Håll ett noggrant öga på det egna kapitalet.
Om bolagets skulder ökar tär detta på det egna kapitalet. Om styrelsens ledamöter har skäl att anta att det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet måste den agera och genast upprätta en kontrollbalansräkning. Vad den ska innehålla framgår av aktiebolagslagen, men det är bäst att vända sig till sin revisor för anvisningar. Om balansräkningen bekräftar att aktiekapitalet är förbrukat till hälften eller mer ska styrelsen snarast möjligt kalla till en kontrollstämma och där fatta beslut om bolagets framtid och huruvida det ska träda in i likvidation. Tas beslutet att fortsätta verksamheten ska en andra kontrollstämma hållas inom åtta månader från den första stämman. En ny kontrollbalansräkning ska upprättas och om den påvisar fortsatt förbrukat aktiekapital ska styrelsen inom två veckor ansöka om likvidation.

Skulle en kontrollbalansräkning inte upprättas alls, eller något av de ovan angivna stegen inte utföras korrekt, kan ett personligt ansvar uppstå för sådana skulder som bolaget ådrar sig under den tid då styrelsen borde ha agerat. Ansvaret är solidariskt, men om en ledamot kan påvisa att denne inte har varit försumlig kan denne undgå personligt ansvar.

Om det finns risk för personligt ansvar kan det vara viktigt att göra en extra ansträngning att lösa skuldsituationen, snarare än att lämna in en konkursansökan. Om bolaget därefter fortsätter att gå dåligt kan man upprätta kontrollbalansräkning enligt reglerna, eller helt enkelt genast

2. Var medveten om bolagets skatteskulder och när dessa förfaller till betalning
Det är förfallodagen som är utgångspunkten för om du som ledamot kan åläggas personligt ansvar för bolagets obetalda skatteskulder. Domstolarna tillämpar detta strikt vilket i praktiken innebär att om förfallodagen är på måndagen och konkursansökan inkom på tisdagen kan ett personligt ansvar (företrädaransvar enligt skatteförfarandelagen) föreligga om styrelsen har agerat, eller valt att inte agera, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet.

Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan sägas att en konkurs som inträffar under sådana här extrema omständigheter som Coronaviruset har skapat inte ska ses som ett misslyckande, utan som en tråkig följd av en sargad marknad. Först bör varje företagare se över vilka alternativ som finns. Om alternativen inte är tillräckliga och styrelsen har agerat i enlighet med de bestämmelser som finns för att undvika personligt betalningsansvar, kommer ett frivilligt konkursförfarande med största sannolikhet att vara det bästa alternativet för alla inblandande parter.

Malin Levén

Jurist på Nordbro

Om avtal i kristider

Hela världen befinner sig mitt i en virusepidemi med konsekvenser för samhället som få kunde ha förutsett för bara någon månad sedan. Detta ställer flera frågor på sin spets inom juridiken. Den mest grundläggande frågan lyder hur Coronasmittan och inte minst åtgärderna för att stoppa smittspridningen påverkar allas skyldighet att följa ingångna avtal. Det kan handla om svårigheter eller omöjlighet för en leverantör att leverera en vara eller tjänst i rätt tid, men också om en köpares beställning som plötsligt blir meningslös för att syftet med beställningen går om intet.

Inom avtalsrätten hör dessa problem hemma under huvudrubriken ”ändrade förhållanden”. Ibland används begreppet ”force majeure”, vilket brukar vara benämningen på den klausul i ett avtal som föreskriver att en förpliktelse kan sättas på undantag eller till och med upphöra helt om en mäktig, utomstående kraft helt rubbar förutsättningarna. Som exempel brukar ledsamheter som krig och väpnad oro, upplopp, arbetskonflikter, naturkatastrofer mm tas upp.

En världsomfattande sjukdomsepidemi som leder till stängda gränser och extrema myndighetsrestriktioner kan absolut klassas som ändrade förhållanden/force majeure. Om det finns en force majeure-klausul i ens avtal kan den förstås vara tillämplig, men även avtal som saknar en sådan reglering kan enligt allmänna avtalsrättsliga principer bli helt eller delvis satta på undantag. I avtalslagen finns nämligen den allmänna bestämmelsen om oskälighet i 36 § och enligt köplagen blir en leverantör fri från skadeståndsskyldighet om en försening beror på force majeure-förhållanden.

Det gäller dock att vara försiktig i sin bedömning. Den allmänna grundsatsen om att avtal ska hållas gäller ju även i svåra tider. Av detta följer också att en part i regel själv får stå risken för att förutsättningar som parten har räknat med inte längre är för handen. Varje fall måste granskas för sig.

Följande kriterier behöver normalt uppfyllas i sin helhet för att en part ska ha rätt att pausa eller helt komma ur en avtalsförpliktelse med hänvisning till ändrade förhållanden:

1. En händelse inträffar som rubbar förutsättningarna och balansen mellan parterna väsentligt.
2. Den drabbade parten kunde inte förutse det inträffade när avtalet ingicks.
3. Den drabbade parten borde inte heller vid avtalets ingående ha räknat med att händelsen skulle kunna inträffa.
4. Den drabbade parten borde inte ha förebyggt händelseutvecklingens konsekvenser.
5. Den drabbade parten har i övrigt saknat kontroll över händelseutvecklingen.
6. Avtalets natur är sådan att risken för det som har inträffat lämpligen bör bäras av motparten, i stället för att följa huvudregeln att den drabbade parten själv ska stå den risken.

Mot bakgrund av detta kan man göra vissa generella uttalanden.

-När det inträffade beror på att en regering eller myndigheter har beslutat att vidta akuta åtgärder ökar detta chansen/risken för att en avtalsförpliktelse kan sättas på undantag temporärt eller helt upphöra att gälla. Om de ändrade förhållandena snarare beror på att kunder eller företag självmant ändrar sina beteendemönster, utan att det beror på tvingande beslut från staten, är däremot grunden för ändrade förhållanden/force majeure allt annat lika betydligt svagare.

-Det ska åter betonas att varje fall måste granskas för sig. Det råder ju ingen allmän paus från skyldigheten att följa ingångna avtal i kristider.

-Även om man skulle komma fram till slutsatsen att ett avtal eller en specifik avtalsförpliktelse inte kan göras gällande i sin nuvarande form, är det inte på något sätt självklart att alla skyldigheter därmed skulle ha upphört. En leverantör kan t ex ha rätt till tidsförlängning, men inte nödvändigtvis rätt till att helt komma ur avtalet. En köpare kanske inte ska behöva betala hela priset vid en sen avbeställning, men däremot ett lägre belopp enligt vad som får anses som skäligt. I annat fall skulle följderna för den andra avtalsparten kunna bli oskäliga.

Slutsatsen av det hela blir att om man har hamnat i knipa på grund av Coronaepidemin – och i synnerhet om det beror på myndighetsbeslut i Sverige eller i andra länder – är det en god idé att omgående kontakta ens avtalspart och diskutera situationen. I kristider finns det ofta stor förståelse för att vanliga regler inte alltid kan gälla och att båda sidor kanske borde ta varsin del av bördan. Om vi bara är lite extra hjälpsamma mot varandra och visar ömsesidig tolerans underlättar vi för alla att klara krisen.

Ilan Sadé
Tf chefsjurist, Nordbro AB

Ändrade telefontider vecka 12

Nordbro följer situationen i samhället gällande spridning av coronaviruset, samt strävan efter att minska densamma. Av den anledningen är det flera medarbetare som arbetar på distans under vecka 12, vilket innebär att vi som extraordinär åtgärd kommer att hålla telefontiden för vår allmänna juridiska rådgivning begränsad till 08.00 – 12.00 under hela veckan. Vi strävar dock efter att återgå till vanliga telefontider i veckan därpå.

Sänkt aktiekapital till 25 000 kronor

Den 28 november 2019 beslutade riksdagen att sänka lägsta tillåtna aktiekapital i privata aktiebolag till 25 000 kr. Beslutet trädde ikraft den 1 januari 2020 och innebär att den som startar ett aktiebolag efter den 1 januari 2020 endast kommer att behöva ett aktiekapital på 25 000 kr. Det som avgör vilka regler som gäller är stiftelsedatumet. Är bolaget stiftat under 2019 gäller fortfarande det gamla kravet om 50 000 kr. Förändringen av aktiekapitalet utgör ett led i regeringens målsättning att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i växande företag. Den fortsatta framställningen kommer främst beröra förändringens risker med anledning av ansvarsfrågor som kan uppkomma för en verksamhet.

En grundprincip för aktiebolagsformen är att en aktieägare är fri från personligt betalningsansvar för de skulder som uppkommer i ett aktiebolag. Aktieägare riskerar ”endast” det kapital som finns i aktiebolaget i form av aktiekapital. Ansvarsbegräsningen gäller alltjämt enligt lagar och regler. Vad som är lätt att glömma bort när aktiekapitalet sänks är att det fortfarande finns regler om kapitalbrist och kontrollbalansräkning. Upprätthålls inte dessa riskerar aktieägare personligt ansvar enligt aktiebolagslagen.

Ett aktiekapital på 25 000 kr innebär att ett aktiebolag med uppstartskostnader på mer än 12 500 kr kommer att få kapitalbrist vilket resulterar i att styrelsen blir formellt skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning. Många aktiebolag som startar upp sin verksamhet redovisar därmed förluster i inledningsskedet av verksamheten. Det kan därför ibland finnas anledning att välja ett högre aktiekapital. En annan fundering som uppkommit är att många nystartade aktiebolag väljer bort att ha en revisor. Det kan innebära en risk eftersom mycket kunskap går förlorad avseende lagar och regler som är nödvändiga att känna till för att kunna driva verksamheten utan risk för personligt ansvar.

Att kravet på aktiekapitalet sänks kommer även medföra att befintliga aktiebolag från den 1 januari 2020 kan minska sitt aktiekapital till 25 000 kr, exempelvis för att lösa in någons aktier eller för att täcka en förlust. De aktiebolags- och skatterättsliga reglerna vid minskning av aktiekapital är dock relativt krångliga. Min rekommendation är därför att ni noga ser över konsekvenserna, innan ni genomför en minskning av aktiekapitalet.

Om ni står inför uppstartande av ett aktiebolag eller minskning av aktiekapital och behöver rådgivning så hjälper vi på Nordbro gärna till.

Sebastian Noculak Nilsson, Jurist