Får man som hyresgäst överlåta sitt lokalhyresavtal till någon annan?

I en näringsidkares verksamhet är det inte ovanligt att den lokal som verksamheten drivs i är en av de viktigaste tillgångarna i rörelsen. När en lokalhyresgäst säljer sin näringsverksamhet kan denne också vilja överlåta lokalen som verksamheten drivs i. Om överlåtelsen av verksamheten avser rörelsen i lokalen uppställs ofta ett krav från köparen att säljarens lokal samtidigt ska övertas med inarbetad kundbas och läge. Lokalens marknadsvärde är en del av det värde som hyresgästen gärna vill tillgodogöra sig när rörelsen överlåtes. I sammanhanget bör man komma ihåg att om hyresgästen är ett aktiebolag och om det är aktierna i bolaget som ska överlåtas, så gäller inte hyreslagens regler.

En allmän regel inom avtalsrätten är att en avtalspart inte kan sätta annan part i sitt ställe i avtalet utan den andre avtalspartens samtycke. Exempelvis kan en hyresgäst inte själv bestämma över om hyresrätten till en lokal ska överlåtas till någon som övertar en verksamhet. Hyresvärden måste samtycka till överlåtelsen. Följden av otillåten överlåtelse kan bli att hyresvärden har rätt att säga upp hyresavtalet i förtid. Om hyresvärden inte samtycker till överlåtelsen kan lokalhyresgäst överlåta hyresrätten till den som ska överta verksamheten om hyresnämnden lämnar tillstånd till överlåtelsen, 12 kap. 36 § JB.

Regeln förutsätter att verksamheten överlåts tillsammans med hyresrätten. Det är alltså en viktig skillnad mellan att överlåta hyresrätten till en lokal och att överlåta en rörelse med tillhörande hyresrätt till lokalen. Det är därför viktigt att fundera över om det är en rörelse som man avser att överlåta. Säljs inte rörelsen får hyresgästen inte överlåta hyresrätten till lokalen om hyresvärden säger nej.

För ett tillstånd enligt 12 kap. 36 § JB krävs 1) att lokalen helt eller till väsentlig del används för handel, hantverk, industri eller annan förvärvsverksamhet. Om lokalen används för något av ovannämnda syften kan tillstånd till överlåtelsen erhållas om 2) hyresvärden inte har befogad anledning att motsätta sig överlåtelsen. Har hyresgästen hyrt lokalen i 3) mindre än tre år krävs att denne har synnerliga skäl för att tillstånd för överlåtelsen ska erhållas.

De tre kriterierna ska förklaras närmare. För att få hyresnämndens tillstånd måste hyresgästen visa att rörelsen som bedrivs i lokalen ska överlåtas. Tillstånd ska lämnas om hyresvärden inte har befogad anledning att motsätta sig att hyresrätten överlåts, särskild hänsyn tas till om den nya hyresgästen kan fullgöra överlåtande hyresgästs förpliktelser, som att betala hyra. Om det vid tidpunkten för prövning av ärendet hos hyresnämnden saknas utredning om den tilltänkte hyresgästens ekonomiska förmåga kan detta utgöra skäl för att hyresvärden har befogad anledning att motsätta sig överlåtelse av hyresrätten, jfr. Svea Hovrätt – Hyresmål nr ÖH 8305–11. Hyresgästen som överlåter hyresrätten ansvarar för att sådan utredning ska frambringas inför hyresnämnden. Om hyresgästen innehaft hyresrätten kortare tid än tre år krävs synnerliga skäl för att tillstånd ska lämnas för överlåtelsen. Det är ovanligt med sådana synnerliga skäl, och enligt förarbetena till hyreslagen utgörs dessa av allvarliga sjukdomsfall, dödsfall eller andra särskilt beaktansvärda händelser som gör det i princip omöjligt för hyresgästen att driva verksamheten vidare.

Hyresnämndens beslut kan överklagas till Svea hovrätt som sista instans. Lämnas hyresnämnden/hovrätten tillstånd till överlåtelsen kan den utföras direkt därefter. Samma hyresvillkor gäller för den nya hyresgästen som för den tidigare. Hyresvärden kan alltså inte kräva ändrade hyresvillkor med anledning av förfarandet hos hyresnämnden.

En vanlig fråga som ofta uppkommer är om det är tillåtet att som hyresgäst ta betalt för hyresavtalet. Svaret på frågan är ja – det är tillåtet när det gäller lokaler. Dock finns det många hyresvärdar som inte ser positivt på s.k. nyckelpengar och säger ofta nej när frågan om överlåtelse uppkommer. Som sagt har hyresgästen då möjlighet att få frågan prövad av hyresnämnden om det är rörelsen i lokalen som ska överlåtas.

Om ni står inför en överlåtelse av er hyresrätt och behöver rådgivning så hjälper vi på Nordbro gärna till.

Sebastian Noculak Nilsson, jurist

Nordbro Trygg

Under april månad 2019 lanserar Nordbro en beprövad produkt under ett nytt namn. Nordbros Juridiska Företagsanalys har blivit Nordbro Trygg. Med det nya namnet följer också en lite större och bredare kostym.

Att vara företagare är långt ifrån enkelt och att vara småföretagare kan ibland vara riktigt svårt. Förutom att ha styr på själva verksamheten förväntas man som företagare också ha full insyn i och förståelse för alla de lagar, regler och bestämmelser som på olika sätt påverkar verksamheten och ägandet av bolaget. I många fall kan det kännas som en omöjlighet.

Genom Nordbros sammantagna erfarenhet av tvistelösning, i och utanför domstol, har vi identifierat ett antal områden där vi ofta ser juridiska brister hos våra kunder. Brister, som med förhållandevis enkla medel kan rättas till och göra bolaget tryggare och säkrare så att du som företrädare kan fokusera på kärnverksamheten.

Vad är Nordbro Trygg?
Nordbro Trygg är en genomgång av ditt bolags och din privata juridiska situation. Genomgången sker över telefon i två delar, med två av Nordbros jurister och våra slutsatser dokumenteras i skriftform. Vi upplyser dig om vilka behov du har och ger åtgärdsförslag. Du väljer sedan själv om du vill genomföra åtgärderna och i vilken takt.

Din juridiska situation
Vid genomförandet av Nordbro Trygg går vi igenom din privata situation i egenskap av ägare och företrädare för ett bolag. En central del i ägandet av ett bolag är så klart att ägandet är tryggt och förutsebart. Om ditt bolag ägs gemensamt med andra så tittar vi på hur ert aktieägaravtal ser ut och om avtal saknas så diskuterar vi vad som i just ert fall bör regleras i ett avtal. Ett aktieägaravtal ska bland annat ge svar på vad som händer om någon delägare avlider eller skiljer sig, väljer att sluta arbeta, väljer att sälja sina aktier, startar konkurrerande verksamhet, blir långvarigt sjuk eller avslöjar företagshemligheter. Vi diskuterar också generationsskifte och testamente om det kan vara aktuellt eller hur ett äktenskapsförord alternativt ett samboavtal kan påverka din situation. Därutöver går vi även igenom vad du kan reglera genom att skriva en framtidsfullmakt.

Bolagets juridiska situation
Alla bolag har avtal med kunder och leverantörer och de flesta avtal går att förhandla om till det bättre. Vid genomförandet av analysen tittar vi framförallt på risk och om den går att minimera gentemot kund eller flytta över på leverantör. Vi diskuterar också vilka det är ni gör affärer med och om det i sig utgör en risk.

Arbetstvister är mycket kostsamma och omfattas inte av rättsskyddet i företagsförsäkringen. En central del av analysen är därför genomgången av bolagets anställningsavtal och rutiner vad gäller exempelvis övertidsarbete, sjukskrivningar och semester. Andra viktiga delar vid granskningen av ditt bolags juridiska situation är försäkringar och försäkringsvillkor, hyresavtal och andra fastighetsrättsliga spörsmål samt skattefrågor och möjligheten att skydda immateriella rättigheter.

Vill du genomföra Nordbro Trygg?
Om du vill genomföra Nordbro Trygg vänligen kontakta Hans Fogelberg på hans@nordbro.com eller på 040-23 80 70. Priset för Nordbro Trygg är 3 900 kr ex moms.

Hillevi Ottosson, Chefsjurist Växjö

Personligt ansvar för styrelsen i aktiebolag – en snårig möjlighet om din kund inte kan betala

Har ditt företag sålt varor eller utfört arbete åt ett aktiebolag som nu visar sig inte kan betala? Har bolaget kanske till och med försatts i konkurs? En hopplös situation enligt många och möjligheten att få betalt från bolaget kanske i princip är obefintlig. Det finns dock en möjlighet att undersöka om bolagets styrelse personligen är att anse som solidariskt betalningsansvarig för bolagets skulder.

Kortfattat ska styrelsen, enligt reglerna i aktiebolagslagens 25 kap. 13-17§§, agera när det finns skäl att anta att bolagets eget kapital förbrukats till mer än hälften eller när det vid verkställighet visat sig att bolag saknar tillgångar. Om bolagets styrelse underlåter någon av punkterna i nämnda bestämmelser och/eller inte beslutar om att likvidera bolaget svarar styrelsens ledamöter solidariskt med bolaget för skulder som uppkommer efter tidpunkten för underlåtenheten. Under dessa omständigheter kan man alltså rikta sitt krav mot styrelsen i det bolag som man ingått avtal med.

Från dessa regler finns ett antal undantag vilket kan leda till tvist om huruvida personligt ansvar föreligger eller ej. Om styrelseledamoten till exempel kan visa att denne inte varit försumlig i sin position kan denne gå fri från ansvar. Bevisbördan för att denne inte agerat försumligt ligger hos styrelseledamoten.

Enligt NJA 2014 s. 948 uppstod även frågan om huruvida en styrelseledamot som visserligen varit försumlig och underlåtit att vidta adekvata åtgärder ändå kunde gå fri från ett personligt betalningsansvar då borgenären haft vetskap om underlåtenheten och inte förbehållit sig rätten att göra det solidariska personliga ansvaret gällande. Högsta domstolen kom fram till att man som borgenär i denna situation inte får anses vara särskilt skyddsvärd, eftersom man faktiskt kände till bolagets ekonomiska situation. Det kan därför vara bra att känna till att om man avser att ingå avtal med ett bolag som man vet har ekonomiska bekymmer, så kan vetskapen om detta begränsa möjligheten till att utkräva ett personligt betalningsansvar hos styrelsen.

Sammanfattningsvis så är det inte är helt lätt att avgöra om det föreligger personligt ansvar eller ej. För att fastställa detta krävs oftast en utredning och en genomgång av allt tillgängligt material avseende bolaget. Trots detta kan invändningar göras från styrelsen som kan innebära att de går fria från ansvar. Med detta sagt är det inte en omöjlighet att göra sin fordran gällande gentemot en styrelseledamot och det kan vara en god idé, särskilt när det rör sig om större fordringar, att kontrollera hur möjligheten i just det specifika fallet ser ut.

Har du frågor om personligt ansvar eller vill att vi utreder om det föreligger i ett visst bolag? I så fall kan vi på Nordbro hjälpa dig.

LL.M. Hanna Nilsson

Anställningsstöd – en djungel av regler

När du som arbetsgivare funderar på att anställa en person som står långt ifrån arbetsmarknaden finns möjlighet att få någon form av ekonomiskt stöd från Arbetsförmedlingen. De olika typerna av anställningsstöd är dock många och det gäller att hålla koll på reglerna för att inte riskera att bli återbetalningsskyldig eller oavsiktligt avtala om tillsvidareanställning med den anställde.

Olika typer av anställningsstöd är en populär åtgärd mot arbetslöshet som regeringar oavsett politisk färg gärna inför nya versioner av. Var därför noga med att uppdatera dig om aktuella regler för den typen av stöd du är intresserad av. I det följande kommer jag att redogöra för hur du undviker vanliga fallgropar vid anställning med anställningsstöd.

Som arbetsgivare bör man noggrant undersöka vilka skyldigheter man har i förhållande till Arbetsförmedlingen och den anställde med anledning av anställningsstödet. Till exempel kan vissa anpassningar till den anställdes funktionsnedsättning behöva göras på arbetsplatsen vid lönebidragsanställning, och vid yrkesintroduktionsanställning ska den anställde få handledning och utbildning. Om inte man uppfyller dessa skyldigheter kan man riskera att bli återbetalningsskyldig.

Gemensamt för samtliga anställningsstöd är kravet på att den anställde ska få lön och andra anställningsförmåner enligt det kollektivavtal som gäller i branschen. Glöm ej att teckna de försäkringar som aktuellt kollektivavtal kräver. Om du inte har kollektivavtal kan du be Arbetsförmedlingen om hjälp med vilka försäkringar som är aktuella.

En annan viktig fråga att ställa sig innan man ansöker om anställningsstöd är om anställningsstödet i fråga omfattas av lagen om anställningsskydd (LAS) eller ej. LAS är tillämplig på ungefär hälften av de anställningsstöd som finns idag, så var noga med att kolla upp om LAS gäller.

Tänk även på att alltid ha skriftliga anställningsavtal, framför allt om LAS är tillämplig på anställningen. Arbetsförmedlingens formulär om anställningsstöd som undertecknas av parterna är främst till för att reglera rättigheter och skyldigheter med anledning av anställningsstödet och ska inte ses som ett substitut för ett anställningsavtal mellan arbetsgivaren och den anställde. Beslut om anställningsstöd är normalt tidsbegränsat, så om LAS är tillämpligt kan det vara en god idé att inledningsvis avtala om en tidsbegränsad anställning som pågår under den tid beslutet om anställningsstöd gäller. I annat fall riskerar man att ha en tillsvidareanställning utan anställningsstöd, om beslutet om anställningsstöd inte förlängs, och då krävs saklig grund för uppsägning för att anställningen ska kunna avslutas.

Du är varmt välkommen att höra av dig till mig om du har fler frågor kring anställningsstöd eller behöver hjälp med att upprätta anställningsavtal.

LL.M. Maria Sigurdardottir

Omvänd bevisbörda i skattemål?

Det är en ofta upprepad “sanning” att i skattemål råder omvänd bevisbörda – Skatteverket kommer med ett påstående om fusk och sedan är det upp till dig att bevisa att du har gjort rätt. Jag skriver “sanning” med citationstecken eftersom påståendet helt enkelt är falskt, åtminstone i teorin. Det är dock enkelt att förstå varifrån uppfattningen kommer, och enligt min mening vilar den främst på två grunder.

Den första är att staten inte alls har samma bevisbörda i skattemål som i brottmål. Bevisbördan i skattemål liknar ett vanligt tvistemål mellan två medborgare, och reglerna utgår från grundprincipen att bevisbördan ska bäras av den som har enklast att bevisa ett visst påstående. Det har i sin tur lett till en viktig huvudregel: Skatteverket bär normalt sett bevisbördan för att någon har haft en inkomst, samtidigt som den enskilde bär bevisbördan för rätten till yrkade avdrag (se t.ex. rättsfallet RÅ 2001:22).

Den andra anledningen till att det kanske ofta uppfattas som att omvänd bevisbörda råder i skattemål, oavsett om målet gäller att Skatteverket nekar avdrag eller påför ytterligare intäkter, är att många anser att förvaltningsdomstolarna inte vare sig tillämpar reglerna om bevisbördan korrekt eller värderar den bevisning som förs fram på ett korrekt sätt. En undersökning visar till exempel att 84 % av de advokater som processar inom skatt anser att bevisprövningen i förvaltningsdomstolarna inte får ett rimligt utfall, samtidigt som samma siffra för allmän domstol endast var 15 %. Detta trots att skatteadvokaterna ofta når framgång i en större andel mål än försvarsadvokater i brottmål, se http://www.rattvisskatteprocess.se/undersokning-om-domstolar/.

Det är mot bakgrund av ovanstående som jag vill ta upp en särskild typ av skattemål som Skatteverket drivit bara de senaste 1-2 åren. I den här typen av mål har Skatteverket begärt ut kontoutdrag tillhörande en privatperson, och därefter markerat alla insättningar på kontot som Skatteverket inte omedelbart kunnat identifiera som t.ex. redan beskattad lön, och begärt en förklaring på varifrån insättningarna kommer. Om den enskilde inte kunnat prestera en i Skatteverkets ögon trovärdig förklaring, har Skatteverket ansett att det då är bevisat att insättningarna utgör inkomst av tjänst och tagit upp dem till beskattning. Detta helt utan att kunna visa, eller i många fall utan att ens påstå, att den enskilde skulle ha utfört något arbete. Dessa mål har överklagats av många till både förvaltningsrätt och kammarrätt.

Det är där glädjande att se att många mål i både förvaltningsrätterna och kammarrätterna har avgjorts genom att domstolen konstaterat att det trots allt är Skatteverket som har bevisbördan för att en enskild har erhållit en beskattningsbar inkomst, och dessutom varit tydliga med att bara det faktum att det har satts in en summa pengar på den enskildes konto inte är tillräckligt med bevisning för att styrka att den enskilde också har erhållit en inkomst av tjänst.

Nordbro har biträtt i två sådana fall, varav dom än så länge bara fallit i ett av dem. Domen var en solklar vinst för både Nordbro och klienten, och domstolen var tydlig med att Skatteverket inte kunde ignorera att uppfylla sin bevisbörda. Det finns säkert många som har drabbats av den här typen av beslut från Skatteverket utan att ha överklagat, och istället uppgivet betalat in skatten. Om läsaren är en av dem, eller känner någon som är en av dem, finns det en sak som är viktig att komma ihåg: skattebeslut kan överklagas fram till utgången av det sjätte året efter det år som beslutet gäller. Än finns alltså i de allra flesta fall tid att överklaga beslutet och få tillbaka den inbetalda skatten. Kontakta Nordbro så hjälper vi dig med att gå vidare.

LL.M. Linus Wann-Hansson

Återvinning i konkurs – när en betalning av en skuld ändå blir fel

Reglerna kring ämnet konkurs är många och inte alltid så enkla. En vanlig fråga rör reglerna kring återvinning, dvs. när en betalning som har erlagts innan konkursen kan krävas åter. Reglerna syftar till att undvika att ett företag inför en konkurs minskar sina tillgångar genom att prioritera vissa leverantörer. Som alltid är det bättre att förekomma än att förekommas, och att ha viss kännedom om hur detta fungerar kan innebära att man undviker en framtida återbetalningsskyldighet.

Följande krav ska vara uppfyllda för att en sådan betalning ska kunna återvinnas:

1. betalning av en skuld ska ha skett

a. med annat än sedvanligt betalningsmedel, eller

b. i förtid, eller

c. med ett belopp som avsevärt försämrat konkursbolagets ekonomiska ställning

2. betalningen ska ha varit till nackdel för en eller flera fordringsägare

3. betalningen ska ha erlagts inom återvinningsfristen.

För att en betalning ska anses ha skett med annat än osedvanliga betalningsmedel säger man att den ska vara ovanlig i både säljarens och köparens bransch, dvs. att en betalning med annat än pengar kan vara godtagbar så länge det är så parterna brukar göra affärer. Med förtid menas att betalningen har erlagts innan förfallodagen. Varje utbetalning som konkursbolaget gör innan ett konkursutbrott kan man tycka försämrar dess ekonomiska ställning, men naturligtvis hade det inte varit rationellt att inleda processer om att återvinna varje inbetalning oavsett belopp, varför det krävs att utbetalningen avsevärt försämrat bolagets ekonomi. Detta har man definierat som att betalningen ska överstiga ca 10 % av värdet på konkursbolagets tillgångar vid tidpunkten för utbetalningen. Det kan tyckas att en utbetalning till en specifik leverantör per definition är till nackdel för andra fordringsägare men om den skuld som har betalats avser en tillgång som kan säljas till samma belopp i konkursen har betalningen inte inneburit någon minskad utdelning. Sist ska betalningen ha erlagts inom återvinningsfristen och med detta menas vanligtvis inbetalningar senare än tre månader innan bolaget gick i konkurs.

För att exemplifiera hur reglerna tillämpas kan man titta på Hovrätten för Västra Sveriges dom från april 2018 (T4581-17). Ett bolag som senare gick i konkurs hade tagit ett lån av ett annat bolag. Återbetalningen gjordes genom att konkursbolaget utnyttjade sin kredit på banken, dvs. genom lånade pengar. Betalningen innebar att andra fordringsägare gick miste om utdelning och den gjordes redan i november 2015, trots att förfallodatum var i december 2015. Både den f.d. VD:n i konkursbolaget såväl som ställföreträdaren i det andra menade att detta var vanligt, förfallodatumet var ett sista datum men inte absolut, men detta motsades genom förhör med tidigare anställda. Betalningen motsvarade ca 9 % av konkursbolagets tillgångar vid tidpunkten för utbetalningen. Domstolen kom fram till att betalningen inte avsevärt hade försämrat konkursbolagets ekonomi då den understeg 10 % av tillgångarna. Däremot konstaterade man att betalningen hade gjorts i förtid, att den hade gjorts på ett osedvanligt sätt genom lånade pengar, att den hade varit till nackdel för andra fordringsägare, och inom ramen för återvinningsfristen. Mottagaren av betalningen blev tvungen att betala tillbaka.

Vad kan man då ta med sig av detta? Jo, om du har en kund som ligger risigt till ekonomiskt, men som du ändå på andra sätt vill behålla en affärsrelation med, erbjuder dig en betalning framför andra fordringsägare bör du tänka efter en gång extra innan du tar emot pengar för att undvika återbetalningsskyldighet. Om du har frågor om detta, tveka inte att höra av dig till oss!

 

Jur. kand. Cecilia Söderling

 

Varför ska jag registrera bolagets immateriella tillgångar?

Alla bolag har tillgångar som inte går att ta på, så kallade immateriella tillgångar. Att tillgångarna är immateriella innebär nödvändigtvis inte att de är mindre värdefulla än bolagets fysiska tillgångar. Enligt en studie från Patent- och Registreringsverket utgör de immateriella tillgångarna cirka 80 procent av bolagets värde och ibland till och med mer än så, vilket innebär att de här tillgångarna allt som oftast faktiskt utgör bolagets största värde. En uttänkt strategi avseende det juridiska skyddet för bolagets immateriella tillgångar borde alltså ingå i bolagets långsiktiga affärsplan.

Bland dagens företagare finns en viss medvetenhet om att man kan skydda ett företags immateriella tillgångar. Oftast tänker man då på bolagets namn eller logotyp och att tillgångarna kan skyddas från att otillbörligt användas av andra konkurrerande aktörer. Även om företagare är medvetna om att ett sådant skydd existerar är det inte många som vet hur man erhåller detta skydd eller varför det är viktigt att ha. Det är inte heller många som vet att utöver bolagets särskilda kännetecken innehar de flesta bolag även andra värdefulla immateriella tillgångar vars skydd också bör ses över.

Som ovan nämnts är det inte alltid självklart vilka immateriella tillgångar ett bolag innehar och vilka som går att skydda och det är därför vanligt att ett bolag har värdefulla tillgångar som bolagets representanter inte är medvetna om och som därför också saknar skydd. Det kan till exempel handla om innovationer, varumärken, design eller mönster. Oavsett om du har ett litet eller stort bolag är det viktigt att se till att de här tillgångarna är skyddade. Att bolag satsar på att utveckla och vårda sina immateriella tillgångar kan leda till en högre tillväxt, lönsamhet och utveckling och det är därför viktigt att identifiera bolagets immateriella tillgångar och utveckla en strategi avseende hanteringen för att därefter kunna få ut största möjliga affärsnytta av de värdefulla tillgångarna.

Som företagare kan du ansöka om olika typer av skydd för dina immateriella tillgångar och processen ser olika ut beroende på vilken typ av skydd det är som eftersöks och i vilket land skyddet ska gälla. Det är inte alltid lätt att på egen hand ansöka om skydd och i de allra flesta fall tjänar bolaget på att redan i inledningsfasen ta hjälp av en expert som är van vid att upprätta ansökningar av detta slag. Vi på Nordbro hjälper gärna dig och ditt företag att identifiera era immateriella tillgångar samt att upprätta ansökningar för att ni på bästa sätt ska erhålla skydd för era värdefulla immateriella tillgångar.

LL.M. Martina Vivlund

 

Tre kriterier för en godkänd konkursansökan

Det händer att fordringar inte betalas, ibland trots upprepade påminnelser. Om du dessutom misstänker att din kund är på obestånd kan det vara en idé att agera snabbt för att öka dina chanser att få betalt. Genom att lämna in en konkursansökan i rätt tid har du som oprioriterad borgenär större chans att få utdelning vid den eventuella konkursen. Men det finns anledning att vara försiktig – om du lämnar in en ogrundad konkursansökan riskerar du nämligen att ett skadeståndsanspråk riktas mot dig. För att din konkursansökan ska beviljas måste den uppfylla följande tre kriterier.

Obestånd: Bolaget du överväger att göra en konkursansökan mot måste vara på obestånd – eller “vara insolvent”. Att bolaget är insolvent betyder att det inte kan betala sina skulder, varken nu eller i framtiden. Du kan märka att ett bolag är insolvent på att det ställer in sina betalningar eller att det gjorts ett misslyckat utmätningsförsök de senaste sex månaderna.

Klar och förfallen fordran: Att din fordran är klar betyder att det inte finns någon invändning emot den, fordran är alltså inte bestridd. Om din fordran dessutom är förfallen betyder det att du har rätt att kräva betalning. För att en fordran ska räknas som förfallen måste betalningen utebli minst en vecka efter att du uppmanat gäldenären att betala – först då får du använda fordran som underlag för en konkursansökan.

Betryggande pant eller säkerhet: Om du har en betryggande pant eller säkerhet för din fordran kan du aldrig ansöka om att försätta ett bolag i konkurs – du anses helt enkelt inte löpa någon risk att bli utan betalning. Har du däremot ingen sådan säkerhet för din fordran uppfyller du det sista kriteriet för att göra en konkursansökan. Genom att vara uppmärksam på varningstecknen och känna till kraven som ställs på en konkursansökan ökar du dina chanser att få betalt. Vill du veta mer om vad som gäller vid en konkursansökan eller behöver du hjälp att undersöka om en av dina kunder är på obestånd? Hör av dig till Nordbro så hjälper vi dig.

LL.M. Sara Eriksson

Får en arbetsgivare läsa en arbetstagares e-post?

Arbetsgivaren har rätt att ta del av arbetstagarens arbetsrelaterade e-post. Arbetsgivaren får dock inte läsa arbetstagarens privata e-post på jobbets e-postkonto, såvida det inte finns en stark misstanke om illojalitet eller brottslighet. Föreligger det en stark misstanke om illojalitet eller brottslighet har arbetsgivaren nämligen rätt att läsa även denna mejlkorrespondens. Kontrollen och övervakningen får dock inte utövas i strid med lag eller god sed. Vid bedömningen av om kontrollen strider mot god sed ska en avvägning göras mellan arbetsgivarens intresse av att genomföra kontrollåtgärden och arbetstagarens intresse av att värna om sin personliga integritet. I praktiken blir detta en väldigt svår avvägning. Nedan följer ett exempel på en situation när arbetsgivaren får läsa arbetstagarens privata e-post på jobbets e-postkonto.

I exemplet använder vi arbetstagaren Johan som snart ska sluta på företaget ”X Tekniska AB”. Problemet är att chefen Göran har starka, välgrundade misstankar om att Johan för över en massa data från företagets plattform till eget USB. Det har nämligen visat sig att dokument som finns på den anställdes datorskrivbord, vilka har skapats för ett tag sedan, plötsligt alla har ”X -2018-03-31” som skapandedatum. Detta kan i stort sett bara ha hänt, menar Göran, genom att den anställde har fört över dokument till ett externt minne, men sedan kommit på att han måste ha kvar dem i sin arbetsdator och därför lämnat kopior. Göran vet allt detta eftersom han har rollen som admin på Johans arbetsdator. Göran vill nu läsa Johans e-post på jobbets e-postkonto och undrar vilka mejl han har rätt att läsa. Göran vet att många anställda använder jobbets e-postkonto till att även skicka privata mejl.

1. Har Göran över huvud taget rätt att ha tillgång till den anställdes datorskrivbord på detta sätt? Ja. Här har det inte skett någon integritetskränkning. Vad som finns på Johans skrivbord bör endast vara arbetsrelaterat. Personliga mejlkonton är en annan sak, men detta är ju inget sådant.

2. Om detta nu stämmer, vad gäller? Johan har begått ett klart brott mot lagen om skydd för företagshemligheter genom att föra över listor över t.ex. kundernas samlade beställningshistorik m.m. Johan ska förmodligen gå till konkurrerande verksamhet. Den anställde är skadeståndsskyldig om detta vållar skada, och beloppen kan bli betydande. Dessutom bryter det mot lojalitetsplikten och kan leda till avskedande nu under uppsägningstiden.

I denna situation har Göran även rätt att läsa Johans privata e-postmeddelanden på jobbets e-postkonto då det finns en stark misstanke om illojalitet och brottslighet. Arbetsgivarens intresse att företagshemligheter inte läcker ut till en konkurrent är i denna situation starkare än den anställdes intresse att värna om sin personliga integritet i e-postmeddelanden från företagets e-postkonto.

LL.M. Carl Lindblom

Lär känna din avtalspart och undvik kundförluster

Som obeståndsjurist på Nordbro AB hjälper jag dagligen våra kunder med att kräva in pengar av dåliga betalare. Förr eller senare råkar säkerligen de flesta företagare ut för kundförluster, men det finns åtgärder som kan vidtas för att detta ska undvikas i möjligaste mån.

Först och främst är det viktigt att ta reda på vem din kund är. Det är nämligen inte alltid självklart och det är ofta svårt att utreda i efterhand. Enklast är att be om person- eller organisationsnummer av din kund, då blir det också tydligt om ”Nisse” på ”Nisses Bygg” beställer något för Nisses Bygg AB, Nisse Bygg HB eller kanske Nils Svensson med enskild firma. Det är viktigt att veta om beställningen görs av en privatperson eller för en näringsverksamhets räkning eftersom det avgör vilka lagar och regler som ska tillämpas vid allt från reklamation till preskriptionstid. Avseende näringsverksamhet är det även viktigt att veta vilken bolagsform det är, det påverkar nämligen möjligheten att kräva in betalning, vilket kommer att utvecklas nedan.

Ett korrekt person- eller organisationsnummer underlättar även nästa steg, att ta en kreditupplysning på din blivande kund. Det kan tyckas besvärligt att göra varje gång man får en ny kund, men om det rör sig om ett högt belopp eller en längre affärsrelation som kan vara svår att avsluta, till exempel ett hyresförhållande, är det dock alltid att rekommendera. Visar det sig att kreditupplysningen tyder på dålig betalningsförmåga kan affärsrelationen självklart ändå fortsätta, men försiktighetsåtgärder såsom förskottsbetalning eller borgensåtagande är att föredra. Generellt är det också bra att fakturera ofta, då hinner man reagera tidigt om en kund släpar efter med betalningen.

Som ovan nämnts innebär olika bolagsformer olika möjligheter att kräva betalning. De vanligaste bolagsformerna är enskild firma, handelsbolag/kommanditbolag eller aktiebolag. En enskild firma är registrerad på ett personnummer och den personen är obegränsat betalningsskyldig för alla firmans skulder. Ett handelsbolag ska alltid ha två bolagsmän som är obegränsat ansvariga för bolagets skulder. Kommanditbolag är ett sorts handelsbolag, men med en person (komplementär) som är fullt ansvarig för bolagets skulder och en person (kommanditdelägare) som endast är ansvarig upp till ett visst belopp. Går någon av ovan bolag i konkurs eller avregistreras ska det alltid finnas någon annan fysisk eller juridisk person som betalningsansvar kan utkrävas av. När det gäller aktiebolag är normalt inte ledningen eller ägaren ansvarig för aktiebolagets skulder utan istället finns det ett aktiekapital som fungerar som en säkerhet i bolaget. Endast i särskilda fall kan ledamöter för ett aktiebolag bli personligt ansvariga för bolagets skulder.

Det finns några typer av gäldenärer som vi ofta har utmaningar med att kräva betalning av, nämligen utländska företag- och privatpersoner, filialer, dödsbon samt ideella föreningar. Det kan därför vara bra att vara särskilt uppmärksam när du får en beställning från någon av dessa. Att be om en personlig borgen från beställaren så att det även finns en fysisk person att kräva betalning av är att rekommendera.

När det gäller utländska fysiska och juridiska personer är det i vissa fall inte möjligt att gå vidare till svenska Kronofogden eftersom de inte är behöriga att ta upp ärendet, istället måste ärendet gå via myndigheterna i gäldenärens hemland. När det är möjligt att gå via svenska Kronofogden kan delgivningen bli svår eftersom Kronofogdens delgivningsmän inte kan söka upp någon som befinner sig i utlandet. Även om Kronofogden lyckas med delgivningen kan det bli problem vid nästa steg, nämligen att det ska finnas tillgångar i Sverige för Kronofogden att mäta ut. Det är därför ofta mer effektivt att vända sig direkt till myndigheterna i gäldenärens hemland.

Ett utländskt bolag som bedriver näringsverksamhet i Sverige kan göra det genom att skapa en filial i Sverige. Det kan tyvärr missbrukas genom att en person i Sverige skapar ett aktiebolag utomlands, där det inte krävs något aktiekapital, och därefter skapar en filial i Sverige. Filialer kan vara svåra att delge eftersom det inte alltid framgår vem som kan teckna firman. Om ärendet kommer till utmätning finns det ofta inga tillgångar varken i Sverige eller i landet där bolaget är registrerat. Det finns begränsade möjligheten att kräva personen bakom bolaget på betalning.

När vi hanterar dödsbon handlar det vanligtvis om en person som gör en beställning och därefter avlider. Det händer även att något beställs för ett dödsbos räkning, exempelvis begravningsarrangemang eller flyttstädning. Om Kronofogden ska delge ett dödsbo måste vanligtvis samtliga dödsbodelägare delges och då krävs en kopia på bouppteckning eller dödsboanmälan. Det kan dock ta tid innan bouppteckning eller dödsboanmälan kommer in till skatteverket och blir offentlig, vilket gör att det dröjer innan det är någon idé för oss att skicka ärendet till Kronofogden. När delgivning väl har skett är det tveksamt om det finns några tillgångar kvar i dödsboet.

Gällande ideella föreningar framgår sällan vem som är styrelseordförande och kan teckna föreningen. Delgivningen hos Kronofogden blir därför nästan uteslutande problematisk. Kronofogden vill helst få in ett styrelseprotokoll som är maximalt ett år gammalt, men det är en intern handling och svår att få tag på som utomstående. Ideella föreningar har också sällan några tillgångar av värde om ärendet går till utmätning.

Förhoppningsvis kan ovan tips leda till att en del kundförluster undviks, men tveka inte att höra av er om ni har obetalda kundfakturor. Som kund hos Nordbro har du fri tillgång till vår inkassotjänst och vi hjälper dig med allt från att hitta rätt personnummer och kreditupplysningar till utmätningar hos Kronofogden eller kontakter med konkursförvaltare. I Nordbros inkassotjänst ingår det att skicka inkassokrav till Sverige, Danmark, Norge och Finland och vi kan även hjälpa till att gå vidare till Kronofogdens motsvarighet i dessa länder. Även inom övriga Europa kan vi genom våra samarbetspartners hjälpa till att kräva in betalning.

Jur.kand. Emma Eldrup