Kvarstad – en möjlig säkerhetsåtgärd

Om det finns en risk att den som är skyldig pengar skaffar undan eller försvinner med egendom, kan en domstol besluta om kvarstad som en säkerhetsåtgärd. Likaså kan en domstol besluta om kvarstad när det rör en tvist om en viss egendom för att undvika att egendomen försvinner eller tappar i värde. Ett beslut om kvarstad är ett preliminärt beslut som kan komma att ändras och som sker i avvaktan på att ärendet tas upp för rättslig prövning. När ett beslut om kvarstad har fattats lämnas ärendet över till Kronofogden som får i uppdrag att verkställa beslutet.

Kvarstad kan dock enbart vidtas om vissa förutsättningar är uppfyllda. Sökanden måste visa sannolika skäl för sin fordran, det vill säga visa att tvisten kommer att vinnas. Detta är ett lägre beviskrav än vad som krävs för att vinna tvisten slutligt. Sökanden måste även visa att det skäligen kan befaras att motparten kommer att försöka undandra sig att betala skulden på ett eller annat sätt, så kallad sabotagerisk. Bevisas ska då att motparten har eller kan befaras ha sådana planer. Det är inte tillräckligt att motparten har dålig ekonomi vilket tyder på att denne har svårt att betala vid en förlust. Däremot kan ett klandervärt beteende hos motparten tyda på att en sådan risk föreligger. Det krävs vidare att resultatet av åtgärden är proportionerlig på så sätt att skadan för den kvarstaden avser inte är oproportionerlig mot nyttan som sökanden vill uppnå med kvarstadsbeslutet.

Eftersom ett beslut om kvarstad är en ingripande åtgärd för motparten, måste sökanden ställa en säkerhet. Säkerheten avser den eventuella skadan som ett kvarstadsbeslut kan orsaka motparten om det visar sig att betalningsskyldighet inte föreligger hos denne. Om sökanden är framgångsrik med sin kvarstadsbegäran, men sedan förlorar tvisten slutligt, medför skadeståndsansvaret ett förhöjd processrisk. Det krävs därför en grundlig utredning för utsikterna i ärendet före dess att en kvarstadsbegäran lämnas in till tingsrätten. Den viktigaste parametern är här vilken sabotagerisk som faktiskt föreligger hos motparten.

När kvarstad kommer på tal är det ofta ett snabbt beslut önskvärt. Detta kan därför medföra att ett beslut om kvarstad fattas före dess att motparten får chansen att yttra sig, ett så kallat interimistiskt beslut. Detta aktualiseras i de fall situationen påkallar fara i dröjsmål. Med fara i dröjsmål avses att det finns en kvalificerad sabotagerisk. En sådan kvalificerad risk anses föreligga om motparten skulle använda en eventuell yttrandefrist för att omedelbart planlägga och genomföra ett sabotage eller för att tidigarelägga ett redan planerat sådant. Det är dock inte tillräckligt att som sökande åberopa att yttrandefristen medför sådana möjligheter hos motparten, utan det krävs något mer påtagligt än så för att få till stånd ett interimistiskt beslut.

En framgångsrik begäran hos tingsrätten om kvarstad innebär således en säkerhet för att man får betalt vid en framtida vinst. Domstolens beslut i kvarstadsfrågan kan, även om beslutet är preliminärt och inte fattat på fullständigt underlag, ge en fingervisning om hur tvisten slutligt kommer att bedömas. Ett kvarstadsbeslut kan även vara fördelaktigt vid förlikningsdiskussioner, då en del av motpartens tillgångar fryses och kan användas som en påtryckning.