Sänkt aktiekapital till 25 000 kronor

Den 28 november 2019 beslutade riksdagen att sänka lägsta tillåtna aktiekapital i privata aktiebolag till 25 000 kr. Beslutet trädde ikraft den 1 januari 2020 och innebär att den som startar ett aktiebolag efter den 1 januari 2020 endast kommer att behöva ett aktiekapital på 25 000 kr. Det som avgör vilka regler som gäller är stiftelsedatumet. Är bolaget stiftat under 2019 gäller fortfarande det gamla kravet om 50 000 kr. Förändringen av aktiekapitalet utgör ett led i regeringens målsättning att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i växande företag. Den fortsatta framställningen kommer främst beröra förändringens risker med anledning av ansvarsfrågor som kan uppkomma för en verksamhet.

En grundprincip för aktiebolagsformen är att en aktieägare är fri från personligt betalningsansvar för de skulder som uppkommer i ett aktiebolag. Aktieägare riskerar ”endast” det kapital som finns i aktiebolaget i form av aktiekapital. Ansvarsbegräsningen gäller alltjämt enligt lagar och regler. Vad som är lätt att glömma bort när aktiekapitalet sänks är att det fortfarande finns regler om kapitalbrist och kontrollbalansräkning. Upprätthålls inte dessa riskerar aktieägare personligt ansvar enligt aktiebolagslagen.

Ett aktiekapital på 25 000 kr innebär att ett aktiebolag med uppstartskostnader på mer än 12 500 kr kommer att få kapitalbrist vilket resulterar i att styrelsen blir formellt skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning. Många aktiebolag som startar upp sin verksamhet redovisar därmed förluster i inledningsskedet av verksamheten. Det kan därför ibland finnas anledning att välja ett högre aktiekapital. En annan fundering som uppkommit är att många nystartade aktiebolag väljer bort att ha en revisor. Det kan innebära en risk eftersom mycket kunskap går förlorad avseende lagar och regler som är nödvändiga att känna till för att kunna driva verksamheten utan risk för personligt ansvar.

Att kravet på aktiekapitalet sänks kommer även medföra att befintliga aktiebolag från den 1 januari 2020 kan minska sitt aktiekapital till 25 000 kr, exempelvis för att lösa in någons aktier eller för att täcka en förlust. De aktiebolags- och skatterättsliga reglerna vid minskning av aktiekapital är dock relativt krångliga. Min rekommendation är därför att ni noga ser över konsekvenserna, innan ni genomför en minskning av aktiekapitalet.

Om ni står inför uppstartande av ett aktiebolag eller minskning av aktiekapital och behöver rådgivning så hjälper vi på Nordbro gärna till.

Sebastian Noculak Nilsson, Jurist

Ångerrätten vid distansavtal mellan näringsidkare och konsument avseende hantverkstjänster

Distansavtalslagen (Lag 2005:59 om distansavtal och avtal utanför affärslokaler) innehåller huvudsakligen bestämmelser om informationskrav och ångerrätt vid distansavtal om konsumentköp och konsumenttjänster. Dagens lagstiftning bygger på ett fullharmoniseringsdirektiv från Europarlamentet och rådet som antogs under hösten 2011.

Lagen är tänkt att skydda konsumenter vid distansköp, men också vid avtalssituationer utanför affärslokaler, till exempel i konsumentens hem, oavsett om konsumenten själv har beställt hembesöket av näringsidkaren eller inte.

Distansavtalslagen ger konsumenten en ångerfrist om 14 dagar att ångra sitt köp av vara eller tjänst. Vissa tjänster omfattas inte av lagen, nybyggnation omfattas till exempel inte, men jag kommer inte att gå närmare in på undantagen här. För de flesta tjänster börjar ångerfristen sedan löpa samma dag som avtalet ingicks. På vilket sätt avtalet har ingåtts påverkar helt och hållet om ångerrätten är tillämplig på avtalet eller inte.

Det är idag vanligt att företag knyter sin verksamhet till någon av de sajter som erbjuder tjänsteförmedling mellan näringsidkare och konsumenter. Om en konsument hos en sådan tjänsteförmedlare har lagt ut en beskrivning av ett önskat renoveringsarbete, och du genom förmedlaren skickar en offert till kunden som kunden accepterar har avtalet i huvudsak ingåtts på distans. Avtalet omfattas då av distansavtalslagen och du måste upplysa konsumenten om ångerrätten.

Om du däremot genom tjänsteförmedlaren endast kontaktar konsumenten, och sedan åker hem till denne för att till exempel besiktiga eller mäta på plats och samtidigt diskuterar villkor så kommer avtalet inte anses ha träffats på distans, även om det slutliga avtalet sedan ingås via e-post, telefon, internet eller brev. Konsumenten har då inte någon ångerrätt. Får kunden däremot under samma besök skriva under till exempel en offert kan avtalet komma att omfattas av distansavtalslagen och kunden har då ångerrätt. Verkar det otydligt? Det är det också!

Den avgörande skillnaden är alltså om kommunikationen om själva avtalet uteslutande har skett på distans, och om kunden efter ett personligt möte getts möjlighet att återkomma till dig med en accept. Vid brådskande reparationsarbeten, exempelvis vattenläckor, gäller inte ångerrätten oavsett hur avtalet tillkommit. Vill kunden däremot av andra skäl att du påbörjar arbetet omedelbart, kan du i sådana situationer skriftligen avtala bort ångerrätten.

Om ditt avtal omfattas av distansavtalslagen och du som näringsidkare förbisett att informera konsumenten om ångerrätten kan konsumenten istället göra ångerrätten gällande när som helst under ett års tid från det att ångerrätten egentligen skulle ha löpt ut om informationen getts på rätt sätt från början, det vill säga ett år från det att 14 dagar gått efter att avtalet ingicks. Detta även om arbetet redan är utfört, betalt och klart.

Det är alltså mycket viktigt att känna till om dina konsumentavtal träffas av distansavtalslagen, och att om det gör det; att informationen om ångerrätten lämnas till konsumenten på rätt sätt innan arbetet påbörjas. På Nordbro hjälper vi dig gärna att granska dina avtal och allmänna villkor för att säkerställa att du uppfyller distansavtalslagens informationskrav och upplysningsplikten avseende ångerrätten.

Karin Langlois, Jurist