Periodiseringsfondens baksida

Det är nog få enskilda näringsidkare som har missat att avsättningar till periodiseringsfonder kan innebära stora ekonomiska fördelar. Vad som däremot inte nämns lika ofta är de ekonomiska fallgropar som är lätta att trilla ner i om man inte är uppmärksam och planerar framåt. Tänk därför på följande innan du gör avsättningar:

• Själva avsättningen är enbart en skattemässig justering i deklarationen och består av både en vinst och en skuld till Skatteverket. Hur stor skuld du kommer att få och behöva betala är vid avsättningen oklar.

• Det är lätt att avsättning sker utan syfte och av slentrian vilket aldrig är bra ur ekonomisk synpunkt. Du kan inte skjuta på beskattningen hur länge som helst, och efter sex år måste den första fonden lösas upp, och sedan nästa fond, och nästa, och så vidare.

• Det är enbart den statliga skatten som kan undvikas med hjälp av avsättningar. Har verksamheten ett överskott som är relativt jämt från år till år och som ligger nära, men inte över, den nedre skiktgränsen (490 700 kr för beskattningsår 2019) så kan det i många fall vara bäst att inte göra avsättningar.

• Om det finns planer på att omvandla verksamheten till ett aktiebolag kan periodiseringsfonderna överföras och bokföras i bolaget. Däremot måste du som ägare skjuta till kapital motsvarande beloppet av samtliga fonder, vilket kan vara en utmaning. Kapitalet du skjuter till får inte bokföras som en skuld från bolaget till dig.

• En del revisionsbyråer tänker inte på att fråga dig som enskild näringsidkare hur den närmaste framtiden ser ut. Om du har planer på att till exempel gå i pension – försäkra dig om att det inte ligger någon obeskattad reserv och samlar damm. När verksamheten avslutas ska nämligen samtliga fonder återföras på en gång och året efter ska skatteskulden betalas.

Här följer ett exempel: Näringsidkare N ville gå i pension när han fyllde 65. Han var vid tillfället 63 år och deltidssjukskriven sedan några månader tillbaka. Hans redovisningsbyrå hade varje år gjort avsättningar till periodiseringsfond på 150 000 kr utan att informera N om vad detta innebar. Vid deklarationen det året återförde redovisningsbyrån tre av sex periodiseringsfonder och N fick då ett överskott i näringsverksamhet på ca 950 000 kr. Skatteskulden, efter avdrag för inbetald skatt, uppgick till 170 000 kr. N skulle nu med en månadsinkomst på 17 000 kr betala in nästan en hel årsinkomst till Skatteverket. Motsvarande skulle även ske året efter då resterande tre fonder skulle upplösas.

Avslutningsvis kan följande råd vara bra att ta del av: Glöm inte att det heter skatteplanering av en anledning. Ska du göra avsättning bör du fundera, planera och slutligen diskutera det med din redovisningsbyrå.

Om du har några frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta mig eller någon av mina kollegor som arbetar med skatterätt på Nordbro.

Malin Levén, Jurist