Inkassoåtgärder och god inkassosed

Ett inkassokrav går att likna vid en allvarlig påminnelse och innehåller alltid en påtryckning, exempelvis en varning om att rättsliga åtgärder kan komma att vidtas för det fall att betalning uteblir. Många oroar sig för att ett inkassokrav resulterar i betalningsanmärkningar, men så är inte fallet. En betalningsanmärkning kan uppkomma först efter det att en borgenär vänt sig till Kronofogden för att driva in sin fordran. Även en ansökan om betalningsföreläggande är en inkassoåtgärd och omfattas av god inkassosed.

En vanlig missuppfattning är att borgenären måste skicka en påminnelse till gäldenären för att kunna skicka ett inkassokrav. För att rikta inkassokrav räcker det emellertid med att en fordran förfallit till betalning och att gäldenären gjorts uppmärksam på detta. Trots detta kan det ofta vara lämpligt att tillställa gäldenären en påminnelse innan man går vidare med inkassoåtgärder.

Det finns företag som har Datainspektionens tillåtelse att bedriva inkassoverksamhet såsom inkassoombud. Inkassoombuden står under Datainspektionens tillsyn och har att iaktta s.k. god inkassosed. Även vissa enskilda fordringsägare kan rikta inkassokrav mot gäldenärer. Som enskild fordringsägare är du inte skyldig att iaktta god inkassosed. Dock måste man som enskild fordringsägare utforma inkassokravet i enlighet med god inkassosed för att ha rätt att ta ut den lagstadgade inkassokostnaden om 180 kr.

För att ett inkassokrav ska vara utformat i enlighet med god inkassosed måste det vara skriftligt och innehålla tydlig information om vem som är borgenär, vad fordran avser och vilket belopp gäldenären ska betala. Kravet ska även ange en tydlig tidsfrist för när betalning ska äga rum samt uppgift om när eventuella invändningar måste göras gällande. Inkassokravet bör också innehålla tydliga uppgifter om vem som är gäldenär och i förekommande fall också fullständiga uppgifter om inkassoombudet. Enligt Datainspektionens råd om god inkassosed bör man även informera om utskriftsdatum, betalningsinformation samt information om vem man ska vända sig till om man har frågor om eller vill bestrida kravet.

God inkassosed innebär inte enbart att ett inkassokrav måste vara utformat på ett visst sätt. Av 4 § i Inkassolag (1974:182) framgår att en gäldenär inte ska vållas onödig skada, olägenhet eller utsättas för otillbörliga påtryckningar eller annan otillbörlig inkassoåtgärd. God inkassosed innebär att inkassoåtgärder får vidtas endast när de är nödvändiga för att tillvarata borgenärens rätt. För att upprätthålla god inkassosed krävs att man förvissar sig om att kravet ställs till rätt person. Det är i första hand fordringsägaren som ska se till att uppgifterna är riktiga, och vid motstridiga eller felaktiga uppgifter bör inkassoombudet vända sig till uppdragsgivaren för att utreda mot vem kravet ska riktas. Finns det tveksamheter kring vem som är rätt gäldenär eller kring vilka uppgifter som ska användas bör man inte vidta någon inkassoåtgärd. Man får inte heller vidta inkassoåtgärd om fordran är preskriberad eller om gäldenären framfört invändningar mot fordran.

Om man mottar ett inkassokrav och inte känner igen ärendet bör man omgående kontakta inkassoombudet för att ta reda på vad fordran avser. Om det fortfarande inte går att reda ut eller om man har invändningar mot fordran bör man snarast möjligt skriftligen bestrida kravet till inkassoombudet så att ärendet inte lämnas vidare till Kronofogden. Inkommer gäldenären med ett bestridande bör inkassoombudet kontakta borgenären. För att ett bestridande ska hindra ett inkassobolag från att gå vidare till Kronofogden så måste det vara sakligt grundat, vilket innebär att den omständighet som åberopas skulle kunna befria gäldenären från betalningsansvar.

Av god inkassosed följer att den summariska processen, det vill säga då en ansökan om betalningsföreläggande ges in till Kronofogden, endast får användas när en fordran är obestridd och det inte föreligger någon tvist. Ett inkassoombud får inte heller skicka ett ärende direkt till Kronofogden utan att dessförinnan ha skickat ett inkassokrav. Om gäldenären bestrider ett betalningsföreläggande så är man istället hänvisad till allmän domstol för det fall att man vidhåller kravet. Domstolen kommer då pröva ärendet som ett vanligt tvistemål eller, om det rör sig om en fordran som understiger ett halvt prisbasbelopp, som ett förenklat tvistemål.

Sammanfattningsvis finns det många regler som inkassoombuden måste följa. Det ligger även ett ansvar på borgenären att se till så att uppgifterna är korrekta. Mottar man ett inkassokrav som är felaktigt är det viktigt att man omgående bestrider så att ärendet inte lämnas över till Kronofogden.

LL.M. Emma Hallbeck